Sprittande, alldeles hoppande, jublande glad



  Det ringde någon. Alldeles precis just nu var det någon som ringde. Någon som ville prata med mig, träffa mig... efter att ha läst min arbetsansökan. Äntligen händer något. Äntligen är det någon som är intresserad av mig. Det känns så skönt. Även om det kanske inte leder någon vart så är det i alla fall någonting, någon annan respons än ett opersonligt "tack för din ansökan, men tyvärr..." Och i dagarna betyder det mycket, mycket, mycket. För det där andra, det är rätt deprimerande, och likaledes är den ihåliga väntan. Japp, nu händer det något, nu gäller det bara att... *hoppar och studsar och kan inte sitta still*



Banalt? Kanske, men det lilla kan göra så mycket just nu.

Regnet bara faller ner

Vaknade av att regnet smattrade mot fönstret... nå, det var kanske inte det jag vaknade av, men det var vad jag först lade märke till när medvetandet gick igång.  Och det hade antagligen fallit en bra stund innan jag vaknade, och det har fortsatt, fortsatt, fortsatt att smattra mot fönstret, mot väggarna, mot asfalten nedanför. Fallande, fallande, fallande regn. (alla goda ting är tre)

 Nåväl... sedan mitt senaste (något kryptiska) inlägg har det väl inte hänt så mycket. Har mest funderat över lite olika saker och så... Hemligheten är ute, jag har hört av mig till min halva, och litar på att Louise hör av sig till sin. Det ska bli riktigt, riktigt roligt.

 Igår ringde jag hem och pratade en stund med pappa och med mamma, sedan ringde jag och förökte få tag på mina kusiner, men det slutade med ett samtal med min faster, vilket inte heller är helt fel. Vanilj bland annat.

 Idag har jag inte alls gjort särskilt mycket. Har mest läst, och diskat. Inget spännande alltså. Erik är i Stockholm sen igår, men han kommer hem senare.

 Tycker mest att det är skönt med höst, frisk luft och vackra färger. Min favorittid på året, tror jag.

 Nåväl... det var nog allt för nu.


Nu ska hemligheten "outas"

Så ni (två?) som faktiskt har gått omkring och varit nyfikna, ni kan vänta er besked. Snart. Jag funderar på att dra min halva redan nu på morgonen innan jag börjar söka lite jobb och tar itu med dagens övriga bestyr. Så... ja.... men jag kan i alla fall ge er en ledtråd här:


Funderingar och formuleringar

Det är rätt skönt så här när det fortfarande känns som morgon, och det inte gått över till förmiddag än. Då känns det helt ok att vandra omkring i morgonrock och filosofera om saker... formulera sina funderingar inne i huvudet. Tänka på hon som pratade om audition. Tänka på hon som måste välja. Tänka på saker som ska göras. Leka med tankar på framtiden. Fundera på hur lång tid det tar att hitta ett jobb. Vad gör man inte.... jaja...

Erik sa något igår... jo, han gjorde en helt fantastisk jämförelse mellan aliens och att fylla i blanketter från en A-kassa. Tur att jag lever i min verklighet, och inte i hans. Tur att vi alla är olika. Och jag tror att det är tur för Erik att jag kan ta till det tunga artilleriet ibland. Sätta ner foten och säga ifrån. Skulle önska att jag kunde påverka mig själv på samma sätt. Skulle önska att vissa saker var så mycket lättare. Skulle önska att tiden ville stå stilla och låta mig stanna kvar i höstmorgonen där jag inte behöver ta tag i något alls, än.

Nåväl... nu är nu inte livet en gång sådant. Tiden rullar på, och det är snart dags att ta tag i dagens projekt. Kanske söka några jobb på förmiddagen. Utskottsutredningen när Peter väl dyker upp. Kanske fundera lite på nått protokoll och min uppsats. Mycket är det...


Man kanske skulle, man kanske borde...

Kärlek är jobbigt. Och nu pratar jag om kärleken till en viss förening. Den som tar en massa tid, och är så beroendeframkallande. Jag försöker låta bli att tänka i vissa banor, men det är svårt, svårt. Hursomhelst. Jag kommer i alla fall alltid på mig själv innan jag hinner fatta några dumma beslut. För när ett beslut väl är fattat då är det svårt att ändra. Jag kan vara mycket rigid.

Annars... på agendan idag står en tur ner till campus för att få tag på ett gäng papper, samt sälja biljetter till
nolleföreställningen. Bara 50 kronor. SJUKT billigt. Så titta gärna förbi! Sen får jag väl ta mig hem, fixa lunch och så söka jobb. Att söka jobb känns bara mer och mer själdödande, men... det hör väl till, antar jag. Har ett par tankar som kanske kan få mig att må bättre över tid. Även om det bästa vore att någon helt enkelt hörde av sig och talade om att de vill ha mig. Jaja... det ordnar sig väl det också....

Ineffektiv

Men vaddå... det är inte som att jag har en tid att passa.

Småsöker lite jobb. Hoppas på svar från dem jag redan sökt. Det är riktigt jobbigt varje gång det kommer ett mail. Först tanken om att den här gången... kanske... och sen... man öppnar mailet, och "tack för din ansökan, men tyvärr..." Varför börjar de alltid så? Likadant... och varför envisas jag med att läsa hela. Analysera, försöka hitta underliggande budskap. Det räcker med det där tyvärret för att man ska veta. Veta.

Jaja, det kommer väl en dag för mig också. Då det står något annat, eller då det kommer ett telefonsamtal istället. Det blir bättre. Sen.

Verksamhetplan

Jorå, nu finns det en början till en verksamhetsplan för 2009. Vi utgick från den för 2008, och ändrade, förbättrade i texterna, och la till lite punkter. Tog bort någon... det kommer nog bli bra. Vi ska fundera lite till på det vi har, och sen skickar vi det till Ungdomsrådet. Just nu funderar jag mest över hur det egentligen är sagt om utskottsutredningen. Det påverkar mer än man tror. Saker går in i varandra... Får väl försöka...tja, det blir nog bra det också.

Sen kommer vi till den andra föreningen... den som inte ens har en verksamhetsplan för innevarande år än. Tänk så olika verklighet man kan jobba i. Tur att jag vet vad jag ger mig in på. Och vad jag trivs med.

Japp, det är bra. Det blir bra. Så är det...

Vem beställde regn? Ja just det, det var ju jag

Lite sent dock. Men bättre sent än aldrig. Jag blir så upplivad av att gå hemmåt genom regnväder. Jag trivs bra då. Jag tycker också om ljudet av regndroppar som smattrar mot fönsterrutorna. Det är trevligt.

 Annars... ska väl försöka ta tag i några saker som jag haft tankar på... snart....

 Var nere på GIH och i kostymförrådet i kulvertarna idag. Jag vet inte rikitgt vad som var värst. Båda ställen är otroligt röriga, ostädade och allmänt skitiga. Nå, Mariah och jag har i alla fall koll på alla kläder och nästan alla skor inför nolle. Vem är det som inte får skor? Nä, det talar jag inte om... det kan hända att vi vet var de skorna är också, vi vet bara inte vilka det är ;-)

 Annars är det mesta rätt lungt. Jag orkar inte hetsa upp mig över saker jag inte har koll på. Jag lyssnar på regnet och trivs med livet.


Det lönar sig att lura sig själv

"Det blir bättre imorgon", så sa jag igår. Och förutom en synnerligen irriterad morgon så har jag rätt. Hade jag rätt. Hur som... och även om man räknar med morgonen, så är det fortfarande bättre idag. Louise och jag har planerat. Resultatet kommer att "outas" för den det berör i sinom tid. Men inte så avlägset. Mmmm, det blir bra. Härligt.

Annars så faller mörkret över Brickebacken och tja... jag letar efter mysiga bilder. Det kommer bli SÅ BRA.

Japp, sånt är livet.

Kommunikation? - Nä, vad ska det vara bra för...

Jag fattar inte riktigt hur det kunde gå så här. Klockan är redan halv 11 och jag har ännu inte ätit frukost. Det är ett problem. Det är ett GIGANTISKT problem. Just nu är risken rätt stor att jag biter huvudet av någon. Skulle dessutom behöva handla innan alltför många timmar gott, men för vilka pengar då? De jag borde ha kanske. De som skulle funnits på mitt konto för två veckor sedan, kanske. Situationen är helt enkelt ohållbar. Men jag kan se ett ljus i mörkret. Det finns där, långt borta. Och jag rör mig långsamt mot det. Frukost går i alla fall att ordna. Men jag vill ha mina pengar. NU!

Satan.

Mår i största allmänhet dåligt

Känner mig håglös och trött... magen beter sig konstigt, och det ömmar på omöjliga ställen. Känner mig totalt asocial och försöker för fullt att undvika att ta ut det hela på min stackars sambo. Don't get in my way today.
Just nu är planen att försöka återhämta mig till i eftermiddag då det är styrelsemöte. Ska nog rådda om dagordningen lite, så det viktigaste hamnar på nån bra plats. Ska kolla lite på hur det ser ut. En annan plan som jag hade har defenetivt fallit nu. Kanske kan ta upp den igen om några dagar. Om det finns engagemang nog.

När det gäller mitt andra liv, och min andra plan så ska det funderas, diskuteras och planeras imorgon. Och imorgon är en annan dag. Då mår jag bättre.

För övrigt hatar jag falsk information. Och jag kan verkligen inte ta motgångar när jag mår dåligt. Tårarna bara rinner. Hur ska jag distrahera mig själv nu då?

FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN

Uppdatering

Jag har för mig att jag i föregående inlägg lovade en uppdatering från HRF-mötet. De är så trevliga på HRF. Mycket prat rör kongressen nu. Den som kommer vara i maj på Conventum. Det är spännande. Och HRFs nästa möte kommer att vara förlagt till Västanviks folkhögskola. Blir nog trevligt. Men jag kan inte påstå att jag är överdrivet förtjust i tanken på resan. Leksand. Jaja. UHs nästa möte kommer att vara i Örebro. Det känns mycket bättre. Sen får vi väl se hur det går, om någon kan rådda ihop så att hela UR får plats i de olika lägenheterna. Det borde funka. Jaja... den tiden... Annars är det mycket tankar som går i mitt huvud. Ska nog skiva lite på ett par saker, och så skicka nått mail. Och så...

Det blir bra.

Morgontrött uppe före solen

Nu är det officiellt bestämt. Om jag hittar ett jobb så ska jag defenetivt inte pendla mer än, säg, en timma. Jag är alldeles för morgontrött för att gå upp så här tidigt.
Men vet ni vad miraklet är? Jag vaknade fem minuter innan väckarklockan skulle ringa... och jag tvekade bara i en minut innan jag gick upp, så jag slapp höra väckarklockan, och framförallt, Erik slapp höra väcarklockan.

Idag ska jag till Stockholm för möte med HRFs förbundsstyrelse, där jag sitter som adjungerad. Undrar om jag skulle skriva till det... nej, förlåt. Hör ju inte till saken. Jaja, hur som helst, så nu sitter jag här och äter frukost, sen tar jag bussen in till de centralare delarna av Örebro, och så tåget till Stockholm. Och T-banan till kansliet. *suckar* Får väl ta till Stockholmstakt för att komma i tid...

Förutom att jag tvingats ur min mysiga säng är det väldigt trevligt att sitta med på HRFs möten. Det är intressant, och personerna är så trevliga. Återkommer kanske med en uppdatering ikväll eller imorgon.

Jo, just det... Erik är hemma också. Kom igår *äntligen* Och vi har mat hemma *äntligen*

Nä, det är väl egentligen bara att vänja sig vid att gå upp i mörkret, före solen, för nu är hösten här, och det blir mörkare och mörkare. Trots vad jag skrev i ett
tidigare inlägg så är det rätt negativt att det blir så mörkt.

Nä, det var nog allt för nu. Jag har ju faktiskt ett tåg att passa.

Pyjamas är mysigt

Har börjat använda pyjamas som myskläder här hemma. Hur mysigt som helst. Men folk som ringer på dörren tenderar att bli förvirrade. :-D Då får de väl bli det då. Jag gör precis som jag vill i min egen lägenhet.

Och idag kommer Erik hem! *längtar* Fast vi måste ta itu med en del tråkigheter... som att handla mat. Fråga mig inte vad som hände när jag försökte igår. *trist*

Annars lever jag i förnekande, vilket är helt ok.

Niklas rinde för en stund sen på dörren och ville ha bärhjälp senare. Visst, ska se till att jag har lite normalare kläder på mig då. :-) För vad man gör offentligt är en helt annan sak än hur man ser ut hemma.

Nämnde jag att pyjamas är fantastiskt mysigt?

*stor kram*


Jag tror bestämt att det går flyttlass nu

På gott och ont.

De flesta av mina tankar på det området delar jag bara med Erik. Bäst så. Bäst att ha något som är bara för varandra. Bäst att glädjas åt de gemensamma funderingarna inom våra egna väggar... bra så.

Annars... saknar Erik, men han kommer väl hem han också. Så småningom. Om jag inte är felunderrättad så flyger han och hans föräldrar till Arlanda ikväll, sedan åker de till Uppsala. Där förväntar jag mig att Erik packar Thereses present (som jag glömde kvar), mitt pennfack (som jag glömde kvar), och alla laddare (som absolut inte får glömmas kvar. Livet utan laddare är INTE att rekommendera).

Förutom det... tja... igår blev jag klar med det här årets första spexstyrelseprotokoll. Undrar fortfarande när jag får se de två från UH. Inte jag som ska skriva......

Jag har fortfarande dåligt samvete över vissa saker. Vet att det skulle lätta om jag faktiskt GJORDE, men.... lättare sagt än gjort.

Tror jag ska se ett avsnitt av Gilmore Girls innan jag kryper ner i badkaret.

Jo, just det! Har blivit klar med min stickning nu. Det odefinerade plagget som bara fanns i mitt huvud finns nu, typ även som plagg. Funderar på om jag behlver fixa lite mer med det för att få det som jag vill ha det. Kunde inte riktigt prova ordentligt igår.

That's all for now!

Varför behövs 30 eftertexter?

Och med eftertexter syftar jag alltså på de där texterna som på olika språk informerar att man inte ska kopiera.... varför 30? Och jag brukar trycka fram så långt som möjligt, vilket innebär att jag kan hoppa över alla utom Makedonien. Varför Makedoinen? Vad är det som gör just dem så oöverhoppbara? (och jo, jag vet att det ordet inte existerar enligt SAOL, men ni fattar vad jag menare, eller hur?)

Förutom det så har det inte varit höst här, men ett rejält åskväder. Och jag menar rejält, det tog låååååååång tid innan det slutade. Jag hann med soundtracken till 2,5 spex, diverse stickning och diverse sudukon. Och ett avsnitt av Gilmore girls. Har hunnit med ett flertal avsnitt efter att det slutade åska också.

Annars... inget. Det ordnar sig nog, men jag vet inte hur.

Ge mig höst

Och ja, jag menar det. Jag gillar faktiskt hösten. Och förutom smärre detaljer som att jag hade höstdepressioner i några år så har jag alltid gillat hösten. Regn som faller. Färg på träden. Visserligen börjar björkarna gulna nu, men jag vill ha riktig höst. Gult! Rött! Oranget! (stavas det så?) Jag vill att färgerna ska lysa från träden. Jag vill att regnet ska falla från himlen. Jag vill ha höst. Det blir så rofyllt. Jag skrev ett väldigt poetiskt inlägg förra hösten. Ska se om jag hittar det, för i så fall lägger jag inte länken här. Annars får ni hålla till godo med det som finns, eller leta själva.

*kram*



Yes! Jag hittade det. Inlägget vid namn
"Höstmörkret glänser". Det är dock skrivet senare på året, när det är mörkare och höstigare. Och jag mår bättre då.

Inlägg 250

Det börjar bli några stycken. Massa saker som man funderat på under bloggens levnadstid. Livet är spännande.

Nåväl... .en liten uppdatering. Bröllopet i lördags var trevligt. Fin sermoni, vacker brud, god mat, trevliga människor och så där. Och Erik höll sitt tal. Han var rolig, och folk uppskattade det. Och jag tror det var nyttigt för honom att nojja över något vettigt och sedan genomföra det och få applåder. Istället för att gå omkring och nojja över saker som inte blir gjorda. Idag är planen att ta sig till de centralare delarna av Uppsala för att hitta ett par saker. Det blir nog bra det med.

Skickade mail igår som gjorde om i min almanacka. Tror det kan bli bra. Känner mig ganska nöjd med mitt beslut, särskilt som jag sliter med en förkylning som jag inte riktigt vill låta bryta ut, men som jag heller inte kan ignorera bort. Jag vet att jag inte mår bra, men har svårt att göra något åt det.

Annars börjar jag längta hem till Örebro igen. Ska bli skönt.


Jag hade beställt fint väder *tittar ut*

Och jorå... det blir nog bra. Möjligen så att förhoppningarna på temperaturen kan kännas lite... eh, ja.... men ändå. Solen lyser! Himlen är blå!
I övrigt... idag är planen att hålla Erik lugn. Han nojjar över talet. Det är väl iof bra, men lagom är bäst. Annars är allt redan förberett. Kläderna valdes när jag var i Örebro. De stryktes igår. Allt är under kontroll.

Det blir bra.

Allt ordnar sig.