Bröllop!

Idag är det dags för sommarens andra bröllop (av tre). Vi ska till Kungsör och fira kärleken mellan Cissi och Dennis. Vi säger grattis till dem båda!

Jag älskar verkligen bröllop, det är så fint!

Det där med att sova på nätterna...

Det där med att sova på nätterna... Det är länge sedan jag sov så dåligt som i natt. Det var för varmt under täcket, för kallt utanför. För mycket ljud, jag blev törstig... Det ena efter det andra efter det tredje. Klockan tickade på, 1, 2, 3... Och när väckarklockan ringde hade jag fått högst ett par-tre timmars sömn. Tur att jag inte har nått viktigt inplanerat idag. Typ en tur till Stockholm och möte med personalgruppen. Eller vänta...


Det där med att söka jobb...

Jag vet inte... det kommer ut nya annonser varje dag, och alltid finns det något man kan söka. Många jobb verkar till och med roliga och intressanta. Men det känns ändå motigt, att sitta framför datorn och skriva ihop ansökningsbrev efter ansökningsbrev. Utan att veta om man är rätt för jobbet, vad rekryteraren tänker när han/hon läser ansökan. Hur snabbt man sorteras bort. Att ständigt bli bortsorterad är det jobbigaste av allt. Då är det skönt att veta att det inte alltid är så. Det är skönt att känna sig åtråvärd och eftertraktad. Det är skönt att minnas segrar och de gånger man lyckats. Jag är så tacksam för mina år som ideellt aktiv, det har gett så mycket mer än nöjet för stunden. Det har gett mig en känsla av att jag är bra, att jag är duktig, och att jag kan vad jag vill.

Idag är en sån där dag då jag mest av allt bara önskar att någon skulle ringa mig och erbjuda drömjobbet. Bara klappat och klart, bara för att jag är jag, och jag är helt fantastisk. Fast jag vet ju att verkligheten inte riktigt ser ut så. Men drömma kan man ju alltid.


Jag har hängt upp resten av spexaffischerna idag. Mer färg i hallen, mer kärlek på väggarna. Det måste ju bara vara bra! :-)

Bock och check!

Idag har jag varit inne i Göteborg för att träffa Karin. Förutom att det är väldigt trevligt att träffa henne så hanns det också med att fixa en bröllopspresent och en födelsedagspresent åt Erik. Ja, han fyller ju inte år förrens i december, men jag hittade värsta bra presenten, så jag var bara tvungen att ta den.

Erik var samtidigt i Herrljunga. Igen, för vi var förbi där en stund i fredags också.

Igår kom Mimmi och Gunnar hit och vi grillade allesammans, ofantligt trevligt. Hela familjen, med Erik och Mimmi, och så mormor. Imorgon åker vi dock tillbaka till Örebro och vardagen igen. Jag har verkligen njutit av att komma hem till Gräfsnäs en stund. Hemma är alltid hemma, på nått vis.


Helgens planer börjar arta sig. Det blir ...

Helgens planer börjar arta sig. Det blir Herrljunga, Gräfsnäs och en tur till Göteborg.


Jag smälter bort, och lite allmänt

Värme, värme, värme... och en massa, massa solsken. Jag vet att många människor glädjs över detta, men själv känner jag mest att det är jobbigt. Gårdagens åska, med tillhörande regnskurar var en lättnad. Jag är inte gjord för sånt här väder.

Så jag svettas, jag gömmer mig inne i lägenhetens relativa svalhet. Eftersom vi har sydfönster så kör vi med ständigt fördragna gardiner i förhoppningen att inte få alltför mycket växthus. Och jag vågar mig ut på kvällarna, när det börjar svalna av till något som åtminstone liknar normala temperaturer. Kroppen markerar sitt missnöje med miljön på alla upptänkliga sätt, och tja... det är rätt jobbigt, ärligt talat.

Just nu funderar jag på vad jag kan tänkas orka med idag, vad som är värt energin det tar. Det har varit en hel del mailande, och sen kan man ju alltid söka några jobb... och så. Egentligen är det en hel del på gång, men mycket är osäkert och omöjligt för mig att påverka. Framtiden är i alla fall väldigt spännande.

Igårkväll fick jag massage av Teo. Det var otroligt skönt och väldigt välbehövligt. Jag är alldeles för bra på att spänna kroppen på konstiga sätt, och sen gå omkring så. Tack Teo!

Vilken vecka - Almedalen!

Det är en känsla, det där med Almedalen. Det är en annorlunda värld när hela Visby fylls av människor, överallt. Det är lobbyister, politiker, företag, organisationer... det är abnorma mängder flyers och foldrar, det är seminarium, mingel och en massa arrangemang. Det är otroligt roligt och intensivt. (Låter det möjligen som min beskrivning av ett helt annat arrangemang veckan innan?) Almedalen är till för att man ska träffa en massa människor. Det är till för dem som vill synas och höras. Själv skymtade jag förbi på Rapport en av dagarna, då Janne från DHB blev intervjuad. Jag har suttit i ett par paneler, jag har vandrat omkring och delat ut våra foldrar, jag har gått på seminarium och testat slingor, och jag har träffat politiker.

Skorna sprack, för övrigt. Och för att slippa gå in ett nytt par under veckan så gick jag in i en affär som sålde pälsar, ullprodukter mm alldeles i närheten av Almedalen (gatan bort från där SR hade sitt tält, SVT hade debatt, och Debattingen - förskolan höll till). Där träffade jag lugna och hjälpsamma människor med hög servicenivå. De sålde mig ett snabblagningskit för min stackars sko för billiga 10 kronor. Känns lite som att bara nålarna var värt mer än så. Då fick jag också en bit vaxad lintråd och tips om lämplig söm. Skorna höll sedan resten av veckan, och idag ska jag nog låta dem gå hädan, då de tjänat väl, men inte riktigt är så snygga längre, om man säger.

Vad har Almedalsveckan innehållit?
Jag var med i
Unga Synskadades panel på seminariet "Lär min lärare". Det hade varit roligare med större publik, men var helt klart mycket trevligt. Jag är gärna med i fler sådana sammanhang.
Jag var med i en panel som utvärderade politikernas svar på Handikappsförbundens frågor om handikappspolitik. Från början var jag inplanerad på torsdagen, som är sossarnas dag, och skulle ha fått kommentera Ylva Johansson. Det blev dock ändrat, eftersom Unga Allergiker skulle åka, så fick jag en förfrågan om att byta dag, så jag fick fredagen istället. Det visade sig mycket lyckosamt, då jag mådde tokdåligt på torsdagen och var tvungen att ta en dag mer eller mindre "off". På fredagen var det sagt att det skulle vara KD:s Lars-Axel Nordell som skulle ha kommit. Det förändrades dock, och istället blev det Folkhälsominister Maria Larsson (KD) som kom dit. Resultat: klart mer uppmärksamhet, mer media, mer folk. Hon stannade dessutom kvar och satte sig på första parkett för att lyssna på vad vi sa efter att hon blivit utfrågad. Väldigt roligt att få kommentera då. Helt klart en kick! Många kom också fram till mig efteråt och sa att jag sagt bra saker. Hoppas på det. (Det bor en liten Jante-bo i mig som viskar att de bara säger så för att vara snälla, jag försöker överrösta honom med argumentet att de hade inte behövt säga något alls, så varför ljuga?)
Vår kampang har synts i olika media under veckan, vilket är riktigt roligt. Nu gäller det bara att hitta länkar till olika klipp och sånt i efterhand.
Det var också roligt att hoppa upp på stora scenen i Almedalen för att ta emot pris för bästa t-shirt under Almedalsveckan. Det var en tävling/modevisning som funkisbyrån annordnade, och de som röstade var publiken i Almedalen. Vi vann överlägset, vilket är kul.
Mer om vad vi pysslat med under Almedalsveckan kan man läsa om på vår kampanjsida Språk för alla.
En annan rolig sak är att sitta längst fram och lyssna på alla partiledartalen. Ibland har vi fått plats i bänkarna, ibland på grässlänten upp mot Stora scenen. Ibland har vi trängts med de politiska ungdomsförbunden, ibland inte. En stor eloge till alla tolkar i alla fall! De gör ett riktigt bra jobb.

Annars kan Almedalsveckan sammanfattas i soligt och varmt. Mina armar och min rygg bär tydliga spår av mina olika klädval, tischa, olika linnen... Dock har jag lyckats behålla huden, inte alltför hårt bränt alltså. Bara tydliga skillnader mellan rött och vitt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Jag fick för övrigt frågan om hur jag skulle agera om jag fick ansvar för Sveriges handikappspolitik. Mitt svar är och var att jag skulle se till så att alla andra ministrar visste att jag har ansvaret för även deras frågor.
Vad är kollektivtrafik om inte alla kommer på bussen, eller om inte alla kan uppfatta den information som är nödvändig för att orientera sig fram? Anledningen till att all politik faller under handikappspolitiken är helt enkelt att våra frågor är allas frågor. Därför att vi lever i samma samhälle, samma Sverige. Vi vill delta i samma debatter, vi vill åka samma bussar och tåg. Vi vill gå i samma skola och ha samma möjlighet till vidareutbildning och jobb. Vi vill också delta till samhällets välfärd. Samma samhälle, allas samhälle.

Intressant?



Nu sitter jag på båten, som nu rör sig ivä...

Nu sitter jag på båten, som nu rör sig iväg från Gotland och #almedalen. Det har varit intensivt och roligt, men nu är det skönt att slippa bära rosa tischa.


Dags att bada! Har fått med mig slutet av ...

Dags att bada! Har fått med mig slutet av utfrågningen sv MUFs ordf också #almedalen


Jag har skoproblem

Det här är en sån där dag... då allting är lite mer motigt än det borde. Och alla motgångar är lite tyngre än de borde. Det har att göra med att jag är sjukt trött. Morgonens väckarklocka var inte populär, förutom det rent främmande i att bli väckt av den så... hade jag inte sovit många nog timmar. Däremot var duschen väldigt populär, både igårkväll och imorse. Den ljuva njutningen av rinnande vatten direkt ur kran, där man kan välja hur varmt eller kallt man vill ha det.
Jag har haft en sjukt rolig (förlängd) helg. Lajv som koncept har faschinerat mig på avstånd, och nu är jag definitivt peppad. Vilken otrolig känsla det är att bara släppa vardagen och allt som är så självklart där, och vara någon annan. Att leva i en värld där andra saker är fullkomligt naturliga. Höjdpunkter, ringandet i kyrkklockan och klostrets sjungande procession genom byn ett flertal gånger om dagen. Alla dessa galna människor, alla dessa händelser... men intensivt har det varit. Och min ingångsplan förändrades lite väl snabbt på. Men det var också kul. Nej, jag har haft väldigt roligt. Mina för ändamålet inköpta skor orsakade efter flitigt använvade skoskav. När den ena hälen sprack och "fickan" blev fylld av lera och jag blev tvuingen att riva av hud för att kunna rengöra... så gav jag upp det där med skor och ägnade resten av helgen åt barfotaaktioner. I skog och mark. Över barr, stock och sten. En sandlåda hade varit trevligt insåg jag sista kvällen. Nu är det en njutning att ha normala sandaler. Dock... så börjar de spricka, så jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Ge sig ut i Visby och hitta nya?

Ja, lajv i många dagar, och nu har jag kastats in i en annan värld. En lång dags resande senare är jag nu på Gotland. Det är också roligt, men på ett helt annat sätt. Arbetet här kan ni följa på
sprakforalla.wordpress.com



Ett sådant märkligt ljud... vad kan det ...

Ett sådant märkligt ljud... vad kan det vara? Där kom det igen... Ah, det är en väckarklocka... men varför låter den? Just det! Jag ska gå upp! Jag är inte så lite trött just nu. Och efter att ha vaknat av kyrkklockor och avlägsen sång varje morgon så känns väckarklockan synnerligen främmande. Plus att jag sovit för lite.