Hur stor skillnad gör trekvart?

Idag har jag skrivit tenta. Ännu en fredagseftermiddag med fokus på att krama ur sig allt det där man pluggat in under kursen. Denna gången var det regressionsanalys som stod på schemat. Formler, trender, säsonger, variabler, test.... ja... en massa sånt. Detta är den kurs som vissa har så vansinnigt svårt för, och andra finner lätt, lätt, lätt. Återstår att se vart jag landar. Tentan var mellan två och sju (det som på schemat heter 14.15-19.15, hurra för akademisk kvart). Halv sju drog en tjej igång larmet. Hon ryckte helt enkelt till i nödutgången, som är larmad, när hon var på väg att gå. Sen stod hon och flinade medans larmet tjöt, innan hon sa "förlåt" på ett föga övertygande sätt, och drog. Så jävla onödigt. Medans det pep (ja, det tar ju en stund att komma på hur man får tyst på sånt, särskilt som det inte går att tänka när det är på) så var jag glad över propparna i öronen. Hade varit ännu bättre om de suttit som de ska... nåväl. Dock var det bara att konstatera faktum. Huvudvärk, oh yes. Ingen idé att sitta kvar och skriva. Jag avslutade meningen jag höll på med och gick. Ljudkänslig... jo, och om det påverkar mitt tentaresultat... får vi se. Jag kunde säkert fått till lite mer, lite bättre, kunnat kolla igenom efter slarvfel och sånt. Om inte... men nu är det som det är, och tja... vi får väl se hur det blir. Det finns ju omtentor.

På vägen hem... så kändes det som en riktigt bra idé att gena över vikinggravarna. Snö ligger det där, ganska djup sådan. Det är skönt att pulsa. Det är skönt att göra något riktigt fysiskt när man suttit och skrivit i många timmar. Det är skönt att vara ute i frisk luft när huvudet bultar och spränger. Snökvalitet: puder.

Väl hemma... steg 1, ta på mina gula och dubbla hörselskyddet. Både proppar och lurar känns välbehövligt. Steg 2, inta huvudvärkstablett. Steg 3, vänta på att tabletten ska verka, så jag kan gå över till den sociala delen av kvällens planering.

Trekvart jämfört med fem timmar... det är 3/20=0,15. Om de 50 poäng man kan få på tentan tas jämnt utspridda över den tid man har till förfogande så motsvarar det 7,5 poäng. Fast så är det ju inte, då skulle folk inte gå tidigare. Men ja... bara för jämförelsen.

Mötte en tjej som hade bara strumpbyxor på sig... och ja, jacka då, men... hennes ben måste vara lagom avkylda. Fick lust att tackla ner henne i en snödriva. Behärskade mig dock, var ju inte henne jag var arg på.


Så kan det vara... en fredagskväll i studentlivet.


Recept som ökar studiemotivationen

Att gå från vrålhungrig till motiverad att plugga... det är förståss lättare när det snöar.

Här är iaf receptet som räddade mitt humör:

1. Tag en stekpanna, diskutera dess möjligheter som vapen.
2. Sätt stekpannan på spisen och värm lite olja i den.
3. Knäck två normala hönsägg i stekpannan (se noga till att båda gulorna är krossade), och ös över örtsalt.
4. Vänd på äggen, ös över mer örtsalt och tag fram tre skivor grovt knäckebröd.
5. Bred knäckebröden med smörgåsmargarin och kaviar och dill
6. Stjälp upp äggen på knöckebröden, tag en kniv och dela äggen längs de skåror som bildas mellan brödskivorna
7. Ät glatt dina mackor.
8. Börja plugga!

Och det snöar! Det är så vackert! Och ljust!

*älskar vintern*


Går jorden under sen?

Jag vet inte... på något vis känns det så...

 Det blev inget valstormöte för mig igår :-( Jag och Jennifer började dagen med att lyssna på redovisningar. Det var givande. Sen gav vi oss av till TC för att skriva ut hela personalhandboken, samt prata med vår kontaktperson. Därefter gick vi hem till Jennifer för att förbereda presentationen vi ska hålla idag. När jag rusade ut ur hennes lägenhet för att ta sista bussen hem (gick 23.10) hamnade jag i rena skyfallet. På något sätt är vädret stämt efter mitt humör... fallande, fallande, fallande, och aldrig tar det slut.

Jag är faktiskt mer nervös för vad som ska hända efter redovisningen. Vilken känsla i magen? Sen är det ju bara... SLUT. Hur gick det till? Jag har jobbat åt det hållet ett bra tag nu... men.... Hur gick det till?

Hur som helst... det är dags att skriva ut mm....

Det blir nog bra.

Jäjjjks!

Hur ska jag hinna?

Det känns som det är för mycket inplanerat på för lite tid. Skit också!

Jaja... får väl helt enkelt leva med det. Jag känner mest att om jag tar mig ignom hela dagen, och får i mig lite mat också så kommer allt att fixa sig. Vet inte riktigt hur. I värsta fall får jag väl prioritera bort kvällens möte. Vore dumt, med tanke på att det är jag som skrivit dagordningen, men plugget går faktiskt först.

Balkonglådorna får nog vänta till imorgon efter vå r redovisning.

I övrigt... ? Jag vet inte... jag har en klåda i kroppen som jag inte riktigt vet vad jag ska göra åt. Inte vet jag vad den beror på heller... vågar inte känna efter för noga, ifall det är allergi. Men det är också möjligt att det bara har att göra med att terminen går mot sitt slut. SISTA VECKAN. Terminen, och därmed också studietiden. Det är stort. Det är coolt.
*panikar*

Jaja... jag får väl fortsätta med mina morgonrutiner, så jag hinner iväg som jag ska.

Är sanslöst trött

OK, först en hektisk helg, men mycket som händer och lite sömn. Lyckas blanda in lite kreativt skrivande även nån av dagarna på teatern. Så kom söndagen, med en massa rivande, lyftande, bärande, packande. Var trött, blev trött i fötterna. EFTER det skriver jag mer på den där saken som skulle lämnas in. BÖRJAR ca 20 på kvällen... jorå... jättesmart. Sitter uppe för länge och inser att jag inte ens kan fokusera på skärmen. Inser att jag måste ställa väckarklockan för att hinna klart. Ställer väckarklockan på 8. Får panik och ställer om den till 7. Inser att jag aldrig kommer att ta mig ur sängen så tidigt, och ställer den till 7.30. Somnar ganska bums. Vaknar av väckarklockan, och snozzar den bara en gång innan jag faktiskt tar mig ur sängen. Tar med mig frukost och äter framför datorn. Jobbar på effektivt, och ja... nu är jag faktiskt i stort sett klar... så vi får väl se hur det går... om de tycker att det jag lämnar in duger... om det blir bra liksom.
Fick ett samtal från Jennifer nyss, så nu är jag uppdaterad på TC-läget också. Och vet vad som händer efter lunch.

Och efter det igen ska jag träffa Niklas (blev inget igår), och skriva synopsis. DET blir kul.

Så... nu, avslutning, och inlämning.

Att andas på balkongen

Efter en lång dag på kontoret med mer eller mindre tryckande värme var det väldigt skönt att komma hem.
Jag la mig raklång på balkongen och bara andades. Såååååååå skönt. Finns inga ord som täcker det.

För övrigt borde man bli bättre på pauser. Och pausgympa. Kanske dags att börja leta reda på alla gamla peppiga dokument... om jag nu har dem kvar. Jaja.... man lär så länge man lever.

Avbrott gör det enklare

Kanske borde jag lyssna mer på min mor. Jag vet ju att hon har rätt.

Har jobbat på ganska bra idag. Tror att det främst är pauserna, då jag tänkt på helt andra saker som gjort det. Då orkar man sitta längre, och man mår bättre. Jag borde lyssna mer på mamma.

Bra på förmiddagen, sämre på eftermiddagen

Jag kanske borde satsa på förmiddagens variant mer permanent? Eller är det omgivningen som gör det? Då satt jag i solsken och till allmänt beskådan i en tarm i långhuset. Nu sitter jag i ett grupprum på biblioteket. Eller? Jag vet inte... börjar hur som helst bli dags snart...

Ang. kvalifikationer

Ang. kvalifikationer
Jag hittade den här bilden på www.gp.se idag, jag tycker den är ganska talande :-)

Det går ganska bra idag


 Inte för att det går fort frammåt, men jag känner i alla fall motivation att göra det jag gör. Och det är ju trevligt. Några ord här, några ord där, till sist blir det ganska många ord.

 Får väl se hur det går efter lunch.



Motivationen går upp och ner



  Jorå... ena stunden kan jag skriva hur mycket som helst för att i nästa bara stirra på skärmen. jag jobbar på hela tiden, men ... jag vet inte. Jag kollar mailen för vartannat stycke, och delvis hoppas jag på att inte ha fått något, för om jag får något så behöver jag nog ta tag i det... *suckar* Jaja... å andra sidan är det bra att veta hur mycket man har kvar att göra egentligen. Så... jag jobbar på, helt enkelt.

 Allt medan motivationen åker berg- och dalbana.

 Livet är... jaja...


 Imorgon ska jag ner till campus för registrering till nästa kurs. Bra att kallelsen kom idag. Bra att de är ute i god tid. Bra att det står på hemsidan, så man i alla fall hadde en chans att veta om det i förväg. Jo, jag har vetat länge, men alla har inte samma koll som mig. Jag vet. För jag har träffat dem. De som inte förstår varför de inte kommer in i datorsalarna i Forum längre eller som inte vet var man hittar gamla tentor. Så hellre att skicka ut samma information om och om och om igen. För det finns verkligen människor som inte fattar. Människor som i övrigt är rätt intelligenta. Och så är det bra att vara ute i god tid. För det finns människor som gillar att planera saker i förväg.



Jag är BÄST


 

   Fick just ett mail.


Hej,

jag har nu gått igenom din komplettering. Med den är du godkänd på delkursen.

Mvh
Jan Inge Jönhill


 Så nu är det bara uppsatsen kvar. Inte så bara kanske, men det är något som jag har kontroll över.

 

Jag och 50 andra



Var inne på studera.nu för att se hur det gick i andra urvalet. Inte för det... kurs inom program=platsgaranti, men det är ju bra att kolla så inget misstag gjorts. Hittade där även information om hur många som antagigts. 51. Så det blir jag och 50 till under vårterminen. Och jag som tycker att den här terminen varit så skön, med 16 i klassen. Även om nu på slutet med uppsatsarbetet kännts lite ensamt...

Men 50. Det är inte så många, om man betänker hur illa det skulle kunna vara. Klasser som bara får plats i aulan. Klasser som inte ens får plats i aulan. Och klasser som går in i nått av lärarnas konferensrum. Skillnader.

Nåväl. Ska väl jobba lite mer, så jag blir klar med den här terminen den här terminen. :-D



Ångest



  Jag läser ett gäng bloggar på regelbunden basis. Man får lära sig så mycket om dem man läser om. På något vis är det enklare att vara ärlig och utlämnande i text. Jag vet ju inte heller vem som läser. Utom när jag får respons på något jag skrivit. Det är kul.

 Men det är mycket ångest runt omkring mig just nu. Många som har mycket att fundera på, som inte alltid mår så bra. Önskar att jag kunde vara där för er alla. Önskar att jag kunde vara en famn att krypa in i. Tyvärr kan jag inte det. Jag ser knappt människor utom Erik om dagarna för jag sitter hemma och har ångest över min uppsats. När jag inte sitter hemma och skriver febrilt.

 För övrigt... förkylningen har nästan släppt nu, jag är fortfarande lite snuffsig, men det räknas knappt. Idag skulle jag inte tveka att träffa folk, för snuffs smittas inte. Och inte sätter det sig på orken heller. Idag skulle jag nog höra vad folk säger.




 För övrigt har jag fått en massa motioner i mailboxen idag. DET är roligt. Äntligen närmar sig årsmötestiderna. Jag lägtar. Kalla mig tokig om du vill, men jag längtar.




Jahopp



 Håller för tillfället på att ladda ner ett program. Hoppas verkligen att det finns någon form av avinstallations...vad-det-nu-heter sen, för jag tror inte att det är något jag har råd att behålla på sikt. Jättebra med gratis prova-på, men... nåväl.

 Annars jobbar jag väl på med uppsatsen. En liten bit i taget. Tänkte kom en ganska stor bit frammåt idag.

 Men trött är jag. Har aldrig varit morgonpigg, och kommer nog aldrig bli det heller. Det pratas om morgonpigg eller kvällspigg. Jag är nog förmiddagspigg.

 Nä, tillbaka till skrivandet!



Jobbar på, och börjar se ljusningen



 Kom på varför jag behöver vissa saker nu... så nu väntar jag på ett mail med information om hur jag gör. Tänkte fixa det innan jag går och lägger mig, men nu funderar jag på att börja med det imorgon istället.

 Mår bättre än i morse i alla fall. Efter att ha jobbat på och faktiskt kommit någon vart mår man alltid bättre.

 Så... det går frammåt. Inte så snabbt som jag vill, men ändå... jag ska jobba in lite mer, och få det bra, och fixa lite saker imorgon.

 Jag tror fortfarande att min planering ska hålla. Förhoppningsvis.

 Natti, natt!

 *kollar mailen en sista gång*