Det är antagligen något på gång

Men jag tänker ignorera det faktumet så länge som möjligt.

Pratade med mina föräldrar igår. Huvudpunkterna är det nya uterummet, och så har de varit med min käre bror och tittat på lägenheter. Pappa är verkligen sällsynt dålig på beskrivningar. Mamma är mycket bättre på det där. Tur att de har varandra. Och Erik pratade med sina föräldrar. Bra så. Annars är väl nästa på den fronten att mamma fyller år den 9:e. Det är snart nu. Så åtminstone att telefonsamtal hem då, och jag funderar vidare på vad jag ska ge henne. Det finns ju enklare varianter, och mer avancerade. Jag vill ju att det ska vara något som hon verkligen vill ha, och något som speglar all kärlek. Föräldrar är viktiga.

Planen för idag är annars att kostyma. Osäkert hur länge vi håller på... finns ju en del att göra, och ganska bra med tid att göra det på. Är väl bara att jobba på antar jag. Tråkigt att vi bor i en bunkerlokal där man aldrig ser solen, men jaja... man ser ju solen på vägen ner.

Imorgon är det inflytt i aulan, och ytterligare lite Melodifestival. Börjar arta sig rätt bra de där lördagskvällarna. Något att samla sig runt. Vänskap är viktigt.

Annars har jag några borden i mailboxen och så. Det blir också bra. När jag tar tag i det.

Allt ordnar sig. I sinom tid.



Nostalgiboast och underligheter

Fem myror är fler än fyra elefanter, och trasdockornas sång... referenser. Man kan ju undra var klyftan går. Alla dessa sagor och karaktärer vi har gemensamt med dem vi växte upp med. Lite lustigt att tänka på är det ju allt. Sen är det så att vissa sidor uppför sig underligt för mig idag. Tror det kan ha att göra med sånna där kakor och så... för de hoppar fram och tillbaka mellan olika varianter jag sett förut. Inte så mycket mer att säga om det.

Igår sålde jag biljetter. Tre styckna fick vi sålda, och annars var det mest hackande film etc... jaja, det blir nog bra det med. Ska sälja idag med, den här gången med Matilda. Och så har jag fullt av planer för resten av dagen. Den här gången tänker jag faktiskt genomföra dem.

Jaja, allt blir bra.

Mjölk...

Vissa saker är underliga...

När Erik kom hem igen från Uppsala så öppnade han ett nytt paket med mjölk för att göra varm choklad. En utmärkt anledning att använda mjölk tycker jag :-) Saken var bara att det redan fanns ett öppnat paket i kylen. Igår gjorde vi dock slut på det ena av de öppnade (det som varit öppnat längst). Och idag när jag stoppade undan mjölken efter frukost upptäckte jag att i kylen redan fanns ett öppnat paket. Hur många öppnade paket behöver man egentligen ha samtidigt? Och då ska det tas med i beräkningen att det sista paketet var undanstoppat på en helt annan hylla för att undvika att det öppnades innan de andra tagit slut. Jag tänker, alltså finns jag till, och om man inte tänker...?

 Nej, det här är inget problem, det är ju bara att dricka upp mjölken. Men det stör mitt ordningssinne.


Byta telefonnummer?

Det ringer och ringer och ringer. Och varje gång jag svarar så är det ingen där. Funderar på om det skulle hjälpa att byta telefonnummer. Eller om det är den där varianten... någon ringer för att kolla om man är hemma, är man inte det så kommer man hem till en tommare lägenhet... eller vad är grejjen? Alternativet är naturligtvis att skaffa nummerpresentatör. Kolla om det är samma djälvul hela tiden, eller om det är slumpvisa felringningar. Nått är det. Irriterande.

Annars funderar jag mest på dagens göromål... blir nog bra det också...

Möten är kul



 Faktiskt. Och idag har jag och Peter haft möte med SDU och DBU om ett gemensamt årsmöte 2009. Kommer nog bli tok-bra. Fast det där med kvadratmetrarna kommer nog att ge kanslierna en del huvudbry. Jaja, det ordnar sig nog. Allt blir bra. Hög vilja, mycket glädje, det är väl allt som behövs?

 Nu vet jag defenetivt vad jag ska ägna eftermiddagen åt. Bokförning. Oh, yes... det kommer nog ta sin lilla tid. Sin långa tid...

 Annars har jag en del små planer, och avbrottsprojekt, så det kommer inte bli alltför jobbigt. Ska väl lägga lite tid på att skriva rent anteckningarna från igår också.

 Yes, yes, det blir bra.

 Allt blir bra.

Idag fick jag brev från migrationsverket

Inget konstigt med det, jag har sökt jobb där.

Idag har jag också skrivit ut CV inför ett besök jag planerat in till måndag. Varför inte slå flera flugor i en smäll liksom. Eller flera möten på en resa.

Och idag har jag varit på möte med personalgruppen. Mycket intressanta frågeställningar. Avisering i förväg... hmmm... får väl ta och skriva rent mina anteckningar rätt snart... jaja.

Resten av dagen ska jag ta det lugnt. Kanske se lite på TV, kanske sy lite, kanske bokföra lite. Kanske leta upp ett par dåliga samveten som jag faktiskt lyckats förtränga, men blev påmind om idag. Men först och främst ta det lugnt.

Så kan det vara.


Igår, idag, imorgon



  Igår var jag på Manpowers öppet hus. Mycket köande för lite tid, men nån nytta ska det väl ha gjort. Förhoppningsvis.

 Idag ska jag till Stockholm en sväng. Ungefär dubbelt så mycket restid som mötestid. Men det är bra att vara med, och ha koll.

 Imorgon blir det möte med SDU och DBU. Det ska bli kul, särskilt som det inte var helt lätt att få ihop mötet från början. Och vi ska vara på campus, så det är gångavstånd och smidigt. Och jag har nyckeln. Älskar att ha kontroll!

 Ska inte skriva så mycket mer... är lite läga att fixa till mig innan jag ska ut i blåsten. Galet.

Ett dåligt samvete undanröjt

Det gick lättare än jag trodde. Ibland är det faktiskt bara att sätta sig ner och göra saker. Krävde inte ens särskilt mycket tankemöda, och jag ar fixat ett par andra småsaker på vägen också. Skönt. Nu är det bara två dåliga samveten kvar på dagsplaneringen, och så kan jag känna mig nöjd. Har ett par andra större dåligheter också, men de får vila en stund. Det är viktigt att sätta upp mål som man kan nå med lagom ansträngning, och sedan känna sig nöjd med sig själv. Den där tillfredsställelsen som man får av ett väl utfört arbete... Lägga ribban lagom, så man faktiskt uppnår något. Inte för lågt, för då kommer man ingen vart, och inte för högt så man stupar på försöket, eller helt enkelt inte vågar. Konsten att sätta rätt mål är väl värd att lära sig, och man behöver nog alltid öva.

Jaja, lite lagom halvfilosofiskt så här mitt i veckan. Det är väl bra.
Annars är det mest oro över de där sakerna som är gömda i min stationära dator som bekymrar mig. Och när sjutton jag ska få tid att ta tag i det, när det väl går. Förneka och förträng är behandlingsmetoden för tillfället. Tillsammans med upprepade (ännu inte infriade) löften från min sambo... idag kanske? Snälla

Förutom det så känner jag mig ganska tillfreds med livet. En del går som det ska, och de delar som inte gör det gör jag vad jag kan åt.
Det ordnar sig.
Så småninom.


En hållbar planering

Kanske... men jag har i alla fall kommunicerat till lämplig individ hur jag tänkt. Och solen lyser från en kallblå himmel. För övrigt känns det rätt bra idag. Jag har väl definerade planer för när jag ska göra vad och varför. Och det är ljust ute. Framtiden känns idag avlägsen, vilket är skönt. Kanske är det det där med helg och koppla bort orosmolnen. Kanske är jag bara glad för att det är pysslehelg, och att premiären närmar sig med stormsteg. Eller så är det bara den sköna känslan av att saker klaffar. Åtminstone i det lilla. Eller bara att diskbänken ser ren ut. Eller bara att det är ljust ute, och soligt. Strunt samma. Jag mår bra idag. Bäst att njuta av det medan det varar.

Det här är en sån där dag som man egentligen skulle byta ut

Å andra sidan finns det ju saker att fylla upp dagen med, och då blir det ju snabbare imorgon. Och imorgon är en annan dag.

Har egentligen inget nytt att komma med, skriver bara för att ha något att göra. Sånt man kan roa sig med när man har en egen blogg och en och annan trogen läsare. Inte för att statistiken visar vem som läser, men en och annan live-kommentar ger ju tydliga hintar.

I Örebro är det strålande, bländande ljust ute. Jag sitter inne, med än det ena, än det andra. Har lite för många projekt igång samtidigt för att ha en bra överblick. Det största är naturligtvis dags-att-hitta-jobb. Förr eller senare är det någon som vill ha mig. Apropå det förresten, så ringde de från Ovanåker kommun igår. De har förlängt ansökningstiden. Oftast brukar man bara få ett mail, och knappt det, men här ringde de. Och jag är i alla fall inte bortsorterad, vilket är skönt att veta. Verkar trevligt där, kanske har man en chans?

Recension LiSSs produktion "Härifrån till heligheten"

Igår åkte vi 25 Örebropexare till Linköping för att se årets LiSS-produktion. Som vanligt var det mycket roligt, bra skådisar och fantastiska sångnummer. Bland låtarna måste jag säga att Poison var det coolaste, men även "Jag är ond"-låten var härlig. Det var en bra publik, mycket tryck, vilket alltid är roligt. Orkestern var bra, gör ju en viss skillnad att ha ett dike man kan fylla (jämföres med vår bandgrop). Hmm, dekoren... snyggt. Många detaljer att vila på och upptäcka när pjäsen gick lite trögt. Gillade till exempel kyrkföntren i sista scenen som hade LiSSmaskoten, och vansinnigt många religioner högst upp. Och så var det förståss en höjdpunkt med råttorna som diggade till Poison. Minuspoäng får de för de tomma glasen till a capellan. Kan man få råttor att digga en låt, så kan man defenetivt trolla fram något att fylla i glasen. Tyckte också att kostymerna var rätt trista. Lite plus dock för att den blivande kungen och hans fru matchade varandra. Handlingen var väl sisådär, ganska förutsägbart, förutom hur Birgitta blev till Heliga Birgitta, vilket var en underbar idé. Igen med stort plus till Poison. Dock... det där med delfinerna förstod jag inte. Antingen är det något som saknas i min allmänbildning, eller så var det något Linköpinskt som inte riktigt går hem hos utomsocknes. Avslutningsvis vill jag ge en ros för munkutstyrseln i orkestern.

Sammanfattningsvis: Ett bra spex, väl värt resan och pengarna. Men jag har sett bättre.
Hoppas att LiSSarna kommer och ser vår uppsättning, i 1300-talets Sicilien.

Upplyftande? Mja, men det kunde varit värre

Besök på arbetslöshetsförmedlingen idag. Det låter ju bra så länge de håller det allmänt.. men.. .jaja, det visar sig. Kanske kan det i alla fall leda till något gott.

Annars... känner mig rätt förvirrad. Ordnar sig nog, det hela. Önskar att jag kunde... jag vet inte. Det blir väl bättre med tiden.

Efteråt gick jag i alla fall runt lite på stan, har köpt mig lite tyg - jättebilligt, och garner - inte lika billigt. Så har jag ngt att syssla med vid tid och tillfälle. Känns bra. Har ju mina små projekt igång förutom själva jobbsökandet.

Ikväll blir det en tur till Linköping med spexet för att se årets LiSS-produktion. Ska bli kul. Måste bara komma ihåg att leta reda på hörapparatsbatterier. Dött i den ena, och den andra kommer säkert också dö snart. Det ordnar sig.


Allt ordnar sig.
I sinom tid.

Illa, jag mår illa

Vilket är ett problem, eftersom jag borde ge mig ut bland folk. Ska se om jag hittar något som får magen på plats. Det är viktigare att må bra imorgon, då har jag två möten samtidigt och en bussresa etc framför mig. Men jag vill ju ner idag. *grimaserar* Får väl gå in på aetat och se vad jag kan hitta där.

Många sökta jobb

Jorå... lykades faktiskt komma in i en riktigt bra sinnesstämning och skickade iväg en hel hög med ansökningar. Som vanligt är det ju vissa jobb man har större förhoppning på än andra. Men om jag lyckas... tänk, vad kul det vore. Sen är det faktiskt lite roligt att läsa annonsena bara för att se vad de skriver. Vad de tror att de vill ha. En del är kul i alla fall. Sen är det alltid skönt att få sina misstankar bekräftade, som jag fick idag med ett mail från ett av de ställen jag sökte jobb förra veckan. Jag misstänkte redan när jag läste annonsen att tjänsten skulle gå till någon de redan kände. Det stod det givetvis inte rakt ut i mailet jag fick, men jag är rätt bra på att läsa mellan raderna. Och med tanke på när annonsen gick ut, hur den formulerades och när tjänsten tillsattes, samt hur avslaget jag fick formulerades är jag rätt säker på att jag dragit rätt slutsats. Det motiverade mig att idag bara söka seriösa jobb. Ja, det brukar jag göra, men ibland måste man få tillåta sig själv att göra undantag. Jepp, sånt är livet.

Lust

Nej, inte sexuell lust. Om det var det du var intresserad av kan du ge dig iväg och läsa någon annan stans. Du vet nog var du ska hitta sånt om det är det du är intresserad av. Annars funkar det säkert att googla. Vet inte, bryr mig inte.


Nä, jag funderar på annan lust. Lusten att göra något, lusten att ta itu med saker. Lusten som kanaliseras in i härliga projekt. Såg just en film på TV om en arkitektsfirma, hur de arbetade. Idéer, sandlåda, modeller... verkade så roligt. Men vad sjutton gör man om man inte har lust? Om där inte finns inspiration, inte finns glädje. Kan man göra något alls då? När det gäller tråkiga saker kan man ju göra dem utan glädje. Också. Men hur bra blir det? Nä, lust och inspiration är nog alltid viktigt. Så jag letar efter lusten... Till att göra saker, eller bara till att göra vad som helst.
Klockan är defenetivt lunchtid nu, särskilt om man tar med i beräkningen att jag varit vaken sedan 9. Uppe och igång i tre timmar. Och jag har inte ätit frukost. Kanske finns min lust bakom nästa mål mat. Om inte annat så kommer både jag och min sambo må bättre av att jag har mat i mig. Samma sak gäller för honom också. Även om han gick upp mer... nyligen. Bryta fastan... jepp.

Satt och läste i min blogg

Mycket föreningsliv är det. Men vad ska jag annars skriva om? Det är ju så mitt liv ser ut. Jag letar jobb, och jag är föreningsaktiv. Och det är ju i föreningarna som saker händer, det är där spänningen finns. Jag skulle ju nu kunna passa på att nämna att Erik och jag igårkväll gick en våning ner. Niklas bror var/är? på visit, och Louise och Niklas bjöd på paj. Det var trevligt. Louise och hennes syster, Niklas och hans bror. Jag och Erik. Men in tights, paj, lärarfack, historier, trevligt. Fantastiskt trevligt, men vad finns det mer att säga? Var är spänningen? Var är det som man funderar på, ältar, bearbetar, arbetar för och på? Ah, vänskap och kärlek är härligt. Men föreningsliv är spännande på ett sätt som bara en riktigt inbiten föreningsräv kan förstå. Jag älskar det. Processerna, människorna, idéerna, planerna. Det hårda arbetet, och de många timmarna. Den som inte vet kan inte förstå. Kärlek, vänskap, föreningsliv, glädje.

I väntan på ett annat liv. Kanske. Kanske blir allt annorlunda när jag hittar ett jobb. Kanske är redan nu stenen i rullning. Kanske är processen som kommer att förändra mitt liv redan igång. Kanske kommer det att förändra vem jag är, och var jag hittar mina utmaningar och glädjeämnen. Men vaddå, det är väl bra det med. Jag vill ha ett jobb, och tid, det är en fråga om prioritering.

Blott en dag, ett ögonblick i sänder


Jo, jag vet att det är en psalm, men för mig kommer alltid ordan att förknippas med den alternativa texten som jag först hörde från min bror. En gång, när jag fortfarande bodde hemma. Men å andra sidan är det inte helt fel att förknippa saker till sin bror. Min bror ringde mig igår för att berätta att han fått tjänsten i Kungälv. Det innebär att han lyckats. Att han har fått en fast tjänst i det yrke han är utbildad till och vill arbeta med. Kan det bli bättre? Jag är verkligen glad för hans skull. Samtidigt biter en liten känsla i maggropen... lite tyst och försynt viskar den men jag då? Jag vill ju också hitta ett jobb. Försörja mig. Leva på riktigt.


Så vad händer? Igår var jag och Therese i Lund och spanade in skolan där vi ska ha
UH:s årsmöte i april. Vi blev presenterade för väl valda delar av personalstyrkan, kollade på lokalerna etc. Och solen lyste, det var trevligt. Vackra hus längs vägarna och, ja, det kan nog bli bra där, i Lund, i april. Men jag räknar med att vi kommer få klagomål på att det är "för långt" mellan vandrarhemmet och skolan. Inte tycker jag det är långt, men folk är så lata. De kanske till och med skulle klaga mindre om vi lät dem sova i en gympasal :-P Äh, det visar sig, det ordnar sig. Är de så lata får de skylla sig själva.

Idag är jag frusen. Men jag började morgonen med att känna mig överhettad. Hoppande temperaturuppfattning tyder på att kroppen inte är helt frisk. Som vanligt är huvudstrategin att ignorera bort det hela. Det ordnar sig nog. Samtidigt försöker jag minimera antalet exkursioner.

Planen för dagen är att söka ett eller några fler jobb, hoppas på svar på något jag sökt, och kanske, om jag får tid, sy lite. Bara en månad till premiär. En kort månad. 7 mars, för den som inte förstått det.

Det ordnar sig, allt ordnar sig. I sinom tid.

Det ser ut att bli en vacker dag

Ska bli jättekul att sitta på tåg större delen av dagen. Jätte. Kul. Verkligen. Men, på plussidan så har jag ju sällskap. Och Lund sägs vara en trevlig stad, så varför inte? Och nån måste ju spana in lokalerna. Hejja, det ska bli kul i april. Nytt årsmöte :-) Känns lite konstigt nu för tiden, när man inte har så där åteminstone en fyra-fem årsmöten att gå på under februari, mars och april. Fast å andra sidan blir det rejäla, de jag går på. UH:s årsmöte i april, och så HRF:s kongress i maj. Kanske något mer, får se, får se. Och spexets brukar ju hamna i oktober, så det räknas väl inte riktigt in i årsmötessäsongen. :-) Fast vi kommer väl ha ett valmöte eller två framöver.
 Ah, det känns ganska bra i största allmänhet.

 Det ordnar sig. Det blir bra. Sen.

Att gå upp frivilligt



  Eller framförallt att gå upp innan väckarklockan ringer. Eller utan att någon väckarklocka ringer. Man mår så mycket bättre då. Idag hade jag ställt klockan på 9.00, mest för att vara säker på att komma upp hyfsat normalt och känna att jag får något gjort idag. Gick upp en halvtimma tidigare än så, helt enkelt för att jag var utvilad, och hade tröttnat på att ligga i sängen. Skönt. Så nu är alla morgonsysslor avklarade, och det är dags att ta itu med dagen. Stora planer, håller hälften är jag nöjd. Särskilt en specifik. Att det kan vara så svårt att ringa ett samtal.

 I övrigt... vet inte, håller koll på ett par saker och väntar in ett par andra. Och jobbar på med det jag borde göra. Ett par projekt som ligger och väntar på mig, de ska jag också ta itu med. Jepp, stora planer både för dagen och tiden som kommer. Det blir bra. I sinom tid.



Ännu en meningslös dag i arbetslöshetens tecken

 Men jag har sökt jobb. Och det är ju inte meningslöst. Om jag nu skulle få..., vilket inte känns så... troligt. Jag har ju inte fått nått hittills, så varför skulle jag lyckas nu? Nä, hålla hoppet uppe var det ju... jag ska söka fler jobb imorgon. Något som verkar roligt. Något som ... jaja. Vad jag nu hittar bland alla annonser. Tjo, tjenare. Inte blir det bättre av de "uppmuntrande" mailen och breven från Arbetsförmedlingen heller.

 Dagens höjdpunkt var nog kladdkaka hos Rebecka, lite te, lite gott, lite prat, lite citat. Att se 2½ men med Erik var också trevligt. Två brödrer, den ena datear mamma, den andra dottern. Dottern bor hos sin pojkväns ex-fru. Kan det bli sjukare? Jodå... exfrun börjar datea mammans ex-make, dotterns far. Och så scener med sidenslipsar, bubbelpool och... ja. Den som sett serien kan nog lista ut det mesta, den som inte gjort det är troligen i alla fall inte intresserad. Avsnittet i fråga har också gått förut... Så kan det vara.

 Imorgon är en ny dag. Jobba på. Kämpa på. Hej och hå.

 Dags att sova.

Provföreställning



  Och ikväll är det fest.


 Nä, nu är provföreställningen avklarad. Det såg bra ut. Kostymerna är snygga och ska bli ännu snyggare. Dekoren, börjar i alla fall likna något. Skådis behöver repa mer, och det mesta behöver tajtas till. Men vi har en månad till innan det är premiär. Det ordnar sig. Det blir bra. Och idag har vi sett embryot till något som kommer bli jäkligt coolt. När galenskapen strålar ut, syskonkärlek.. moments... jorå, det blir superbra. Och bilder tagna till programmet. Det blir nog också bra.

 Känner mig nöjd, lite trött i huvudet, men det ger sig nog... ta det lite lungt en stund, för att sen duscha och byta om. Det ska bli kul i kväll också. Provfesten. Kanske något gyckel... jag vet inte. Det blir bra. Allt blir bra.