I väntans tider

Nu tror väl en massa människor att jag har en stor nyhet att förmedla. Men det har jag inte... det är bara vardag. Och jag går och väntar... på något. På ett möte, på en händelse som kanske dyker upp. På ett projekt som jag hoppas blir av. På ett telefonsamtal som kanske kommer. Och på en fråga utan svar.

På något vis känns det rätt att ha den här väntan just nu, när det är vinter. Under snötäcket väntar gräset och blommorna. Under de mörka dagarna väntar vi på solens vändning.
På ett annat vis känns det helt fel med väntan. Det är väl den nyfikna delen av mig, som vill veta vad som kommer härnäst. Eller den ordningsamma delen som vill planera för år i förväg. Eller bara den rastlösa delen av mig som vill vara på väg mot nästa mål. Kanske lite av allt.

Livet är spännande, man vet aldrig vad som ska hända härnäst!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback