Det är konstigt...

Eller så är det inte så konstigt. Jag vet inte. Men på något vis så finns det en del av mig som väntar på att saker ska ordna sig själva. Om jag skriver upp dem på en att-göra-lista så kommer de naturligtvis att göras, medan jag sitter och tja... gör något annat. Det är ju inte sant, förståss. Jag vet ju att om något ska bli gjort så måste man göra det själv. Särskilt när man är ensam.

Idag har jag i alla fall hunnit skura ur sopsamlarkärilet. Och jag har diskat. Och jag har inte skickat de mail jag tänkt. Jag har inte ringt de samtal jag tänkt. Och jag har inte hört när min mobil ringt. Jaja, är det viktigt så ringer de igen.

Tur att det finns mer dag kvar, så man kan få gjort mer.

Så kan livet vara... när man bara har saker som behöver göras någon gång. Kanske nu, kanske sen, kanske inte alls. Jag mår bättre av deadlines och arbetstider. Ja, jag vet, jag kan sätta upp egna. Och det gör jag. Men det är precis lika lätt att ändra dem som att följa dem. Motivation. Jaja... Tur att jag har vettiga saker också, med naturliga deadlines som inte kan flyttas och ändras hur som helst.

Det är egentligen mycket på gång, det här är en spännande period. Jag vet precis vad jag vill, men... nåja. Vi får se vad som händer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback