Som utlovat
Nu vet jag inte om det är någon som går där ute och väntar... men det man lovar ska man faktiskt hålla, om det är möjligt. Annars ska man be om ursäkt.
Nåväl... jag hade tänkt mig lite reseskildringar.
Om man börjar med turen till Trollhättan. Västtrafik är ett mycket intressant fenomen. I år (och ja, de går efter skolår) har tidtabellen förändrats på första gången på så lång tid som jag lver huvud taget kan minnas. Jag lärde mig busstidtabellen utantill under 7:an, och eftersom den inte förändrats sedan dess... så har jag i många år kunnat den. Men den tiden är uppenbarligen förbi nu. En av nymodigheterna i denna tabell är att bussarna går oftare. Bra tycker jag. Ett annat är ett antal byten av linjenummer och linjesträckningar. Det är mer förvirrande. Förr i tiden gick två busslinjer förbi Gräfsnäs, 560 mellan Alingsås och Nossebro, samt 500 mellan Borås och Trollhättan. Så inte längre. Numera går 560 mellan Alingsås och Sollebrunn, därefter byter man linje till 642 mot Trollhättan eller 546 mot Nossebro.
Så... i måndags skulle jag ta mig till Trollhättan, kollar upp busstider och hittar något passande. Hoppar på bussen i Gräfsnäs och talar om att jag ska till Trollhättan. Busschauffören ber mig stämlpa 100-kortet, och säger att vi tar resten i Sollebrunn. Very well. I Sollebrunn hoppar jag av bussen, bara för att vända mig om och upptäcka att bussen jag just satt på har bytt nummer, och uppenbarligen ska fortsätta till Trollhättan. Hoppar på igen, och plockar fram det andra kortet för att betala resten av resan. Trollhättan och Sollebrunn, som båda ligger i Västtrafiks områden har nämligen olika biljettsystem. Summa summarum. Bussen jag åkte med bytte linje i Sollebrunn, och biljettsystem vid Koberg. Logiskt?
Jag kom i alla fall till Trollhättan utan problem, men åtskilligt fattigare. Att betala två gånger för en bussresa känns ju lite märkligt. I Trollhättan råkade jag gå in på Bokia. Under bokrean... lyckades dock genom hård självkontroll med konststycket att bara köpa två böcker. Bra där. Annars så var det väldigt trevligt att träffa Karin igen. Vi skvallrade lite om olika organisationer, pratade om folk, om vad som händer... allt sånt där viktigt "catch up" som vänner behöver en gång ibland. Mycket trevligt.
Sedan, när jag skulle ta bussen hem så frågade jag busschauffören när jag hoppade på om han skulle fortsätta efter Sollebrunn, vilket han skulle. Så inte heller på hemvägen behövde jag byta buss, trots att jag bytte både biljettsystem och busslinje på vägen. Tjenare.
Tisdagen... så åkte jag hem till Örebro igen. Tog tid på mig på morgonen, men planerade in mig på bussen som skulle vara på terminalen 5 minuter innan tåget skulle gå från Alingsås station. Men lite kalkylerande med vilka som brukar åka på vilka tider... jodå, takterna sitter i. Bussen var 10 minuter före tabell in på terminalen. Lugnt att ta sig till tåget. Där hade jag bokat biljett utan platsreservation. Men även tåget var väldigt folktomt, så det var rätt lugnt. Dock tycktes SJ-personalen vara lite uttråkade, för de spontangicköver alla biljetter en extra gång i trakterna av Herrljunga. Och den andra gången jag visade biljetten fick jag visa leg också. Ja, jag är fortfarande 25, dvs ungdom. På vägen ner fick jag inte visa biljetten någon gång. Godtyckligt, någon?
Bussresan från centralen till Brickebacken var en plåga. Jag hade alldeles för många väskor att hålla reda på, och ur högtalarna strömmade ett oupphörligt gnällande ljud, till någon form av "musik". Inte riktigt min grej, om man säger så. Huvudvärken dök upp mellan Österplan och Almbyplan. Hemma. Var iväg en sväng till Konsum, och sen var det att ta det lugnt. Välbehövligt. För på kvällen var det teckenspråkskurs igen, vilket var trevligt. Nästa tisdag blir det dock inget, då är både Heléne och jag i Stockholm. Jag har dock inte bestämt hur lång min vistelse ska vara... hem samma dag i alla fall.
Det var nog det om det.
Igår var det KM-möte. Det mesta är planerat, och det blir nog bra. Det är bra människor i KM. Och trevliga.
Nåväl... jag hade tänkt mig lite reseskildringar.
Om man börjar med turen till Trollhättan. Västtrafik är ett mycket intressant fenomen. I år (och ja, de går efter skolår) har tidtabellen förändrats på första gången på så lång tid som jag lver huvud taget kan minnas. Jag lärde mig busstidtabellen utantill under 7:an, och eftersom den inte förändrats sedan dess... så har jag i många år kunnat den. Men den tiden är uppenbarligen förbi nu. En av nymodigheterna i denna tabell är att bussarna går oftare. Bra tycker jag. Ett annat är ett antal byten av linjenummer och linjesträckningar. Det är mer förvirrande. Förr i tiden gick två busslinjer förbi Gräfsnäs, 560 mellan Alingsås och Nossebro, samt 500 mellan Borås och Trollhättan. Så inte längre. Numera går 560 mellan Alingsås och Sollebrunn, därefter byter man linje till 642 mot Trollhättan eller 546 mot Nossebro.
Så... i måndags skulle jag ta mig till Trollhättan, kollar upp busstider och hittar något passande. Hoppar på bussen i Gräfsnäs och talar om att jag ska till Trollhättan. Busschauffören ber mig stämlpa 100-kortet, och säger att vi tar resten i Sollebrunn. Very well. I Sollebrunn hoppar jag av bussen, bara för att vända mig om och upptäcka att bussen jag just satt på har bytt nummer, och uppenbarligen ska fortsätta till Trollhättan. Hoppar på igen, och plockar fram det andra kortet för att betala resten av resan. Trollhättan och Sollebrunn, som båda ligger i Västtrafiks områden har nämligen olika biljettsystem. Summa summarum. Bussen jag åkte med bytte linje i Sollebrunn, och biljettsystem vid Koberg. Logiskt?
Jag kom i alla fall till Trollhättan utan problem, men åtskilligt fattigare. Att betala två gånger för en bussresa känns ju lite märkligt. I Trollhättan råkade jag gå in på Bokia. Under bokrean... lyckades dock genom hård självkontroll med konststycket att bara köpa två böcker. Bra där. Annars så var det väldigt trevligt att träffa Karin igen. Vi skvallrade lite om olika organisationer, pratade om folk, om vad som händer... allt sånt där viktigt "catch up" som vänner behöver en gång ibland. Mycket trevligt.
Sedan, när jag skulle ta bussen hem så frågade jag busschauffören när jag hoppade på om han skulle fortsätta efter Sollebrunn, vilket han skulle. Så inte heller på hemvägen behövde jag byta buss, trots att jag bytte både biljettsystem och busslinje på vägen. Tjenare.
Tisdagen... så åkte jag hem till Örebro igen. Tog tid på mig på morgonen, men planerade in mig på bussen som skulle vara på terminalen 5 minuter innan tåget skulle gå från Alingsås station. Men lite kalkylerande med vilka som brukar åka på vilka tider... jodå, takterna sitter i. Bussen var 10 minuter före tabell in på terminalen. Lugnt att ta sig till tåget. Där hade jag bokat biljett utan platsreservation. Men även tåget var väldigt folktomt, så det var rätt lugnt. Dock tycktes SJ-personalen vara lite uttråkade, för de spontangicköver alla biljetter en extra gång i trakterna av Herrljunga. Och den andra gången jag visade biljetten fick jag visa leg också. Ja, jag är fortfarande 25, dvs ungdom. På vägen ner fick jag inte visa biljetten någon gång. Godtyckligt, någon?
Bussresan från centralen till Brickebacken var en plåga. Jag hade alldeles för många väskor att hålla reda på, och ur högtalarna strömmade ett oupphörligt gnällande ljud, till någon form av "musik". Inte riktigt min grej, om man säger så. Huvudvärken dök upp mellan Österplan och Almbyplan. Hemma. Var iväg en sväng till Konsum, och sen var det att ta det lugnt. Välbehövligt. För på kvällen var det teckenspråkskurs igen, vilket var trevligt. Nästa tisdag blir det dock inget, då är både Heléne och jag i Stockholm. Jag har dock inte bestämt hur lång min vistelse ska vara... hem samma dag i alla fall.
Det var nog det om det.
Igår var det KM-möte. Det mesta är planerat, och det blir nog bra. Det är bra människor i KM. Och trevliga.
Kommentarer
Trackback