GSP

Väckarklockan ringer. Jag går upp. Jag duschar. Jag klarar duschen utan att ramla, med en stor mängd koncentration och en viss mängd ranglande. Jag plockar med mig frukosten. Tack älskade, älskade Erik för den. Jag rasar ihop. Jag äter några tuggor. Jag rasar ihop. Väl valda delar av systemet roar ut nej, nej, NEJ, NEJ. Jag börjar fundera på distanslösningar. Jag bestämmer mig för att skicka ett mail.

För lite sömn på för låg hälsa. Dåligt.