Vansinnesväder

Jag sitter här i min lägenhet, efter att ha hjälpt till med att bära in grejjer i Rebeckas... jag tittar ut i den mörka natten och ser hur se svarta träden vajjar i vinden, mot den mörkblå himlen. Jag hör regnet smattra, och det känns rätt skönt att vara här inne, med levande ljus och så...

Min tanke när jag tittar på träden är att det är så vansinne måste se ut. Hur det sliter och drar i grenar, hur stammarna vajjar... orytmiskt, men vackert. Det är härligt. Jag känner mig levande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback