Är det möjligt?

Tja... kanske. Jag håller på och skriver lite på någon ansökan och så. Jag håller på och ser över hösten. Jag håller på med för mycket samtidigt. Men det går ändå hyfsat bra.

Igårkväll ringde Louise på dörren. Hon ville ha sällskap för att se en film... jag har aldrig kunnat ta splatter allvarligt - det är komedi. Fast det är klart... det är svårt att vara rädd om någon annan sitter och småfnissar. Och kommer med syrliga kommentarer. Nätbrynja? Why? Och jag kan vara tyst... om någon uttrycker ett önskemål i den riktningen... :-) Jaja.

Back to business. Eller ska jag ta en paus och spela lite spel?

Det blir bra. Allt blir bra. I sinom tid. Förtröstan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback