Vad ska man göra?

Hela sanningen?

Sunt förnuft?

Måste man verkligen tänka åt alla andra? Kan de inte tänka själva? Jag vet inte... det är väl den där paniken och ångesten... men seriöst... vad kan vi göra nu? Förutom en viss sak... men den vill jag inte göra där... de kan ju höra vad vi diskuterar, och det vill jag inte. Är det så svårt att förstå? Det är ju bara sunt förnuft. Och dessutom har jag annat för mig. En annan deadline......

Jag vet vad jag vill, och hur jag vill göra det. Men jag vet bara inte hur jag ska förmedla det så att *** förstår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback