Jag luktar som kostymlogen

Med ett ord: illa.
Med fler, och mer illustrativa ord: Jag luktar svett, inpyrd i ett par veckor, och sedan dränkt i en stor mängd mer svett alstrad under ett par timmars agerande i starkt strålkastarljus. Detta med en nypa fetsmink, en kopp mygglim, och lite eldat... och så dålig ventilation. Detta accumulerat av 12 skådisar/dansare plus ett par presentatörer per kväll.

Det har sina sidor att vara kostymare...

En extra vecka

På något sätt har jag lyckats få en känsla av att UH:s årsmöte är helgen efter sluttjut. Det stämmer inte. Jag vet det intellektuellt, det är en helg däremellan. Kanske kommer känslan av extra tid när sluttjutet väl är överspelat. Det ska bli roligt att se... spännande att fundera på vad som kommer att hända, vilka som kommer att styra framtiden, eller i alla fall nästa år. Jaja, det blir nog bra.

Ikväll ska vi filma, det ska bli kul. Kul att få filmen sedan... en hylla full av minnen. Ikväll kommer det också att sättas upp affischer. Det är också kul.

Och ikväll tar jag med mig valberedningsarbetet in i aulan. Det blir nog bra det med... får väl se om poängen går fram.

Sluttjutet ska bli kul, hoppas det blir mycket bus, och en bra publik. Hoppas förresten på bra publik alla kvarvarande föreställningar. Roligt, roligt.

I övrigt... jaja, allat ordnar sig. Allt blir bra. I sinom tid.


Fortfarande svårt att bestämma mig

I snart två veckor har jag brottats med frågor om hur jag ska göra. Förr om åren var det ett lätt beslut, men nu... det är så mycket som spelar in. Och inte blir det bättre av att sista stoppet krockar med värsta eventet. Två platser samtidigt... dock i samma stad den gången, vilket gör att jag funderar i termer av både-och. Farligt, farligt. Och jag har värsta bra idén, fast den vore kul att genomföra ändå.

Ah, beslutsångest!

Däremot så ska det bli riktigt kul att köra de tre sista föreställningarna av
Furstinnan. (Ja, jag vet, det lär bli nolle med, men... det är ju eeeevigheter dit)

Och det ska bli kul med läger i sommar :-D

En dag i resandets tecken

Det började bra... en hagelskur när jag väntade på bussen i Gräfsnäs... jaja... väl i Alingsås så var tåget sent, givetvis. Inte så mycket dock, bara 6 minuter... som ökade för varje stopp. Och makan till trångt tåg. Överfyllt. Inga fungerade toaletter på de tre första vagnarna. I den första fungerade ingenting, man fick inte ens gå in i den. I den andra satt jag... i början på min väska, och senare faktiskt på ett säte. Och sen slocknade ljuset... jodå... så jag satte mig och tittade på en viss sida. Det gick långsamt. Både tåget, och laddandet av sidan. Det var mörkt... både ute och i vagnen. Det känns bättre nu. Milsvid skillnad. Framförallt bildligt, men också bokstavligen, vi var i Tiveden, och nu är jag i Örebro.

Skönt att resan är över. Skönt att vara hemma med Erik igen.

Fast jag saknar min familj.


Förbannade företag



  Vilket företag? SJ, naturligtvis. Vilka andra skulle kunna vara det enda onda i påsktiden? Vilka andra skulle kunna ställa till med krångel som inte borde finnas...? *suckar* Det där man att välja när man vill åka hem... har en massa tankar, och ingen av dem håller. Blä!

 För övrigt... det är soligt idag. Det är skönt att vara hemma i härliga Gräfsnäs. Har njutit av tillvaron rejält nu.

 Ska väl ta och boka en biljett som faktiskt finns... och tro mig... ni har ingen aning om hur många biljetter som inte finns... *svär*

 *försvinner*

Glad påsk!

Lyckades få tag i en sistaminuten biljett hem. Inte på det tåg jag ville åka, då jag hade planer på att ha sällskap med Becks, men med ett annat... uppenbarligen fanns det inga plaster kvar i det tåget... *suck* Å andra sidan... kommer ju iväg tidigare, och får således vara hemma längre. Ska bli kul att träffa familjen igen. Länge sedan nu... och lilla söta Freia... och Gräfsnäs.

Annars funderar jag på rätt mycket just nu... IFHOHYP, jobb, tjänstereglemente, allitterationer, Mallorea, Erik, familjen... ja, helt enkelt mycket.

Nu ska jag ägna mig åt lite halvseriös packning. Detta eftersom Erik och jag oväntat (och mycket uppskattat) blev bjudna på äppelkaka. Trevligt, gott, roligt. En bra kväll, helt enkelt. Härligt.

Livet är rätt bra ändå...

Hoppas på telefonsamtal imorgon, gärna innan avfärd.

Och längtar efter att krama om familjen.

Nu dra jag äntligen hem.

GLAD PÅSK!

Uppe före både solen och morgonsofforna



 Och när jag gick in på tv.nu så var de fortfarande på igår. Känslan är märklig. Frågan är hur lång tid det tar innan solen kommer ikapp mig på resan mot dagens bravader. Vet i alla fall att när morgonsofforna vaknar så är jag redan på väg. Märklig känsla. Jaja, allt blir bra. I sinom tid.



Mycket som händer, ganska lite som går frammåt



 För övrigt så anser jag att *** bör förstöras. Jo, känner mig lite destruktiv. Förhoppningsvis ska lite umgås med lite spexare ner i aulan senare råda bot på det. Annars bör jag nog gömma mig i ett hörn, så jag inte förstör något. Det är nackdelen med att vara destruktiv...

 Imorgon är det äntligen dags för den där intervjun. Ska bli spännande. Och oj, så mycket restid. Får väl ta med en bok eller två.

 Var på mässa idag... spännande. Träffade ett par av dem som haft intervjuer med mig förut, och de önskade mig lycka till. En har jag sökt hos igen, nu när det är nya tjänster ute. Vi får väl se vad som händer...

 Känner mig allmänt som nånslags spindel med sjukt många trådar ute. Vågar inte riktigt satsa för hårt på nån, för då är jag rädd att tappa greppet om någon annan. Blir nog bra det också, så småningom. Man bygger ju upp en massa förhoppningar varje gång det är dags för intrervju. Då vet man i alla fall att man är intressant. Frågan är om man är intressant nog, och vad det finns för konkurrens. Handledarna på arbetsförmedlingen är i alla fall väldigt positiva. Är väl deras jobb kan jag tro. Men skönt ändå med uppmuntrande tillrop.

 Tror jag ska smita hem nånstans efter paus idag. Känner ett behov av att varva ner på kvällen, och det blir er tidig morgon imorgon.

 I övrigt... det ordnar sig.

 Allt ordnar sig.

 *tillförsikt*


Premiär, galapremiär, motionsberedningar



 Tre intensiva dagar har det varit, som avslutning på en intensiv vecka. Nå, i sanningens namn var det inte jätteintensivt idag, men välbehövligt och hyfsat vettigt. I fredags hade vi äntligen premiär, och det var en härlig känsla. Mina bitar klaffade, och alla andra gjorde superinsatser. Några misstag, givetvis, det var ju premiär, och omstarterna till allitterationera var för sent utdelade. Men bra gick det, trots att min favoritomstart "Härlig är jorden" inte framfördes på scenen. Lördag hade vi galapremiär, och jag hade kostym på egen hand. Stressnivån gick upp abnormt högt när det dröjde alltför länge innan skådisarna var färdigsminkade. Var alldeles för stressad för att förstå varför, men någon var försenad, något med lås etc... givetvis löste sig allt, och jag hann mygga alla innan vi drog igång, så det var inget problem annat är för min hälsa. När väl alla var limmade och jag fått äta kändes allt mycket bättre, och jag kunde sy lite på en av dekors fonder. Och jo, Micke, från dekor sydde det mesta. Så allt gick bra. Inte heller på lördagen framfördes "Härlig är jorden", men på festen på kvällen fick vi i alla fall höra den. Det värmde. Mycket. Jag älskar den texten, och är omåttligt stolt över den. Idén, formuleringarna och närheten till orginalet, men så olika mening. Och Annas vackra röst. Underbart.

 Två recensioner har jag hittat också:
 
Pers, och Jessikas. Finns säkert fler med åsikter.

 Sittningen var trevlig, bra bordsplacering, bra stämning och högt tempo. Lite neråt att en vän kände sig felbehandlad. Jag vill att alla ska må bra, och jag försöker vara stöjande och bry mig. Jag bryr mig, och jag hoppas att det når fram. Jag hoppas att alla ska känna glädjen på nästa sittning. Dock är jag lite rädd för vissas möjliga uppförande. Stolthet och glädje, det är vad som ska visas upp. Jag står i alla fall för mig och mitt. Och stolt är jag. Mina ord i låttexterna, och de andras, skådisarnas fantastiska framföranden... och det underbara, underbara bandet. Så mycket beröm till musiken, ah, båda systrarna borde suga i sig som svampar. De är värda vartenda dugg. Inspiration, förtroende och engagemang. Så mycket det betyder.
 
 Idag... lite dagen efter, mjukstart, grötfrukost och så motionsberedningar. Jacob och jag pratade igenom det mesta, och nu är det gjort. Blir nog bra. Synd att jag inte kan vara med på mötet nästa helg, men jag har fullt förtroende för de andra. Det blir bra. Allt blir bra.



Premiären avklarad

Imorgon kör vi igen, och då är det fest också.

Spexet på tvärsnytt

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1079424

Det kommer bli superbra



Skådis är varma i kläderna... jorå, jag känner svettlukten ändå hem. Lite som jag sa till Marie, det sätter sig i hår och sånt. Hör lite till när man är kostymare. Men vad bra vi är. Och vad skönt det var ikväll när vi äntligen kom till genrep och ingen kunde stoppa föreställningen för att peta på någon detalj. Nu var det bara att köra, att rädda situationen. Superbra. Och spexet har landat på en normal längd, och oj vad skönt det är att komma hem en normal tid.

Imorgon har vi premiär. Då kommer det riktig publik, recensent, rektorer och sånt. Och det blir punsch i pausen. Och det blir superbra. Jag känner fortfarande att andra akt är bättre, men alla sångnummer i akt ett lyfter givetvis. Även om jag saknar mycket av det som ströks under aulaveckan. Jag förstår inte riktigt vitsen med att stryka till exempel en halv omstart. Nåväl. Bandet låter superbra, skådis likaså. Danserna sitter, dekoren blir bara snyggare och snyggare... Allt blir bra. Superbra.

Så om du inte spanat in hemsidan ännu är det defenetivt dags att göra det nu. Surfa in på
www.orebrospexet.com och påbörja försmaken av en njutningsfylld skrattupplevelse.

Fascinerad

Har lagt lite tid på att läsa diverse bloggar etc. Verkligen spännande vad som händer ute i världen. Så mycket glöd det finns.

Annars har jag varit på arbetsförmedlingen på förmiddagen. Rätt ok, kanske kan de hitta ett kryphål åt mig... :-) Lite uppmuntring hemifrån vore dock bra. Och då menar jag hemmifrån som i här jag sitter, i vår lägenhet i Örebro. Alla andra jag berättat för har varit exemplariska med positiva utrop och lycka till och sånt. Hur svårt kan det vara?

Jaja, sånt är livet. Dags att ge sig ner till kostym.

En bra dag




 Trots den tidiga morgonen.

 Var trevligt att träffa HRF igen, och trevligt att småprata lite med kansliet etc. Förutom det så slutade mötet en timma tidigt, så det var gott om tid till Stockholm C. Och där nånstans ringde det i mobilen, och nu ska jag på jobbintervju. Roligt, roligt, roligt. har haft förhoppningar på det här jobbet, så det känns riktigt bra. Uppmuntrande.

 Annars är jag mest trött och ska snart gå och lägga mig... ska bara...



God morgon, god morgon

Gick och la mig halv tolv igår. Och nu är jag uppe igen (sen drygt 45 min tillbaka)... hinna buss, hinna tåg. Ibland undrar jag vad jag ger mig in på, och varför...

11 skickade mail senare

Tur att man har lite... jag vet inte. Solen lyser i alla fall. Känns som om jag har det mesta av det jag borde ha under kontroll. Har iaf planer på hur resten av dagen ska se ut mm och lite tankar på kommande dagar. Har kanske ett par till dåliga samveten som vore bra att ta tag i imorgon kväll. Annars vet jag inte alls när jag ska hinna med dem. Nu ska jag fixa ett par saker till innan det är dags att bege sig till aulan för dagens vedermödor. Vet i alla fall precis vad jag ska prioritera. Kanske kan hitta något aprikos som funkar i sammanhanget. Till skräck och fasa för vissa kan jag tro, men vaddå... det blir bra.

Och oj, vad jag längtar till premiären.

Och nej, det har inte tagit tre timmar att skicka 11 mail. Jag har gjort annat också.

Funderingar på dagen och kvällen

Räknas det som att göra något om man tänker noggrannt på allt som måste göras? Leker lite med tanken att ta med lite arbete ner till aulan sen. Kan ju lägga lite tid på det, istället för att irritera mig på tjafset... fast å andra sidan kanske det blir mindre tjafs idag. Rimligen bör det bli bättre och bättre dag för dag. Igår när jag kom hem var jag i alla fall redigt trött, irriterad, och hade huvudvärk. Dålig kombination. Det lär också bli bättre idag, framförallt tack vare färre timmar, men också färre individer att ta hänsyn till. Splittrad... jaja, det lär också bli bättre och bättre dag för dag.

Imorgon åker jag till Stockholm för möte med HRFs Förbundsstyrelse. Det känns helt off, men ganska bra. Tror det var ett riktigt beslut att prioritera så.

Tja... jag tror det blir rätt bra i allmänhet, men ledighet saknas... försöker mest bara att få tillvaron att gå ihop. Blir nog bra det också. Så småningom.

Allt ordnar sig. Allt blir bra. I sinom tid.

Flytta in i aulan

Jaha, nu var det kört. All fritid borta, och ja... nä... man får väl ta sig tid någon dag ändå. Lägenheten behöver städas. Saker behöver ordnas. Och några dåliga samveten behöver skjutas. Men när, när? Hmmm, det ordnar sig väl.

Flytten gick bra för övrigt. Fick en del kostymat, och det mesta är under kontroll där, scenen är utbyggd och mattad, och stolarna långt bort i kulvertarna. Saknades dock soffor i greenroom. Kanske dyker upp andra. Vissa saker är rätt outgrundliga, och bör bäst så förbliva.

Imorgon blir det mer kostymande och första genomdraget inför premiären. Ska bli kul att se hur folk reagerar på alla kostymerna i full prakt (dvs på en skådis in action). Några orosmoln finns, men det ordnar sig nog över tiden... ska bli spännande att se koreografi etc till låtarna som man lagt så mycket kärlek i texterna... bättre och bättre dag för dag, och på fredag blir det premiär.

När jag ska vara hemma? Det återstår att se... det ordnar sig väl det med... över tiden.