Tankarna svirrar




 Har suttit i en datorsal hela dagen, och vad är det första jag gör när jag kommer hem? Sätter mig framför datorn... Jag är nog rätt bra på datorer ändå... eller ja, det beror på vem man jämför med. Men det är liksom inga problem att sätta sig in i ett nytt program, särskilt inte när någon visar steg för steg. Jag blir uttråkad innan vi ens börjat göra samma sak femton gånger. *suckar* Men det är väl bra att låta folk öva i sin egen takt.

 Inget vatten här nu.... ligger en gubbe på knä i köket och fipplar. Nu kom det nog en till. *lyssnar* Undrar hur länge de ska stanna? Jag vill ha min lägenhet för mig själv! Ja, och Erik förstås, men det.... ja, ni vet. Han hör till liksom, det gör inte gubbarna.

 Annars... jag vet inte. Tyckte NVivo var lika lätt som SPSS. Inget krångligt alls. Får väl försöka... ja, jag vet inte. Som det står i rubriken: tankarna svirrar. Och jag kan inte riktigt få dem att lugna ner sig.

 Får väl fråga gubbarna hur länge de stannar, och så läsa en stund för att varva ner.



När väckarklockan ringer



När väckarklockan ringer slits man ur sin sömn. När väckarklockan ringer avbryts varje dröm. När väckarklockan ringer är det dags att gå upp. När väckarklockan ringer....

 Nä, inte är det roligt att bli väckt på morgonen, inte är väckarklockor roliga. Låter illa, och sliter mig ur sömnen. Jag vill ju bara få sova... men nehe då... Och inte blir det bättre av att det var jag själv som ställde klockan. Kvart över sex är egentligen inte så okristligt tidigt. Jag gick upp fem i sex nästan varje vardag i fem och ett halvt år genom högstadiet och gymnasiet. Minns inte riktigt när jag gick upp för Nossebro och Sollebrunn, men jag är övertygad om att det var senare. Tack och lov att jag inte måste hinna bussar längre.



 Mitt armbandsur går fel. Jag har länge vetat att ljusknappen inte fungerar, men det är ju inget stort problem. Men när jag skulle ställa om till normaltid nu i helgen visade det sig att det inte heller gick att byta från sekunder till timmar. Det gick helt enkelt bara att ställa om sekunderna, och ja... det håller inte riktigt när man vill flytta en hel timme.



 Fick tag i den skyldige igår förresten. Hörde steg i trappan, slet upp dörren och spände ögonen i närmsta arbetare och frågade om de varit i lägenheten. Visade sig att det var elektrikern som varit där. Så nu är jag bara sur på ÖBO för att de lämnade ut vår nyckel på det där viset. *obehagligt*



 Nä, får väl ta tag i mig själv och gå ner till campus snart. Det börjar i alla fall ljusna nu.



Inbrott!



 Kommer hem efter min föreläsning och det första jag upptäcker när jag öpnnat dörren är att postkorgen är flyttad, och att någon lagt all post på byrån. Märkligt. Erik gick ju samtidigt som mig, och han är kvar på campus. Lägger sedan märke till ett vitt puder som täcker allting i hallen. Vad är det? Vem har varit där? Vad har de gjort? Hur har de kommit in?

 Ringde ÖBO och krävde svar. Den enda som kanske vet är på lunch. Jag var lugn förut, nnu har jag hunnit jobba upp en del ilska, och när klockan klämtar två ska jag ringa igen. Nåde om de inte kan svara för sig då.

 Och för övrigt, om det nu är ÖBOs personal, vilket jag utgår ifrån. Borde de inte 1. lämna en lapp att de varit här och vad de gjort! 2. städat upp efter sig! Förbannad är ordet. Det här är mitt hem, och någon okänd människa har rört runt bland våra saker. Funderar allvarligt på polisanmälan. Det är inbrott, det är vad det är.

Ännu en ny vecka



 Då var det dags igen... ännu en vecka, ännu en morgon, ännu en dag. Känner mig inte riktigt redo för det, skulle väl helst sova lite mera först. Men börjar man nio får man väl vara där till nio. Och imorgon börjar vi åtta. Får väl lägga mig tidigt ikväll.

 Läste ut boken igår. När jag kom till sovdagstid var det så lite kvar av boken så... får fortsätta med nästa sen...

 Mer? Tror att jag har glömt något, men vet inte vad. Jag vet i alla fall att jag måste reda ut vilken av mina hörapparater som är vilken. Gjorde en gigantisk miss sist jag hade dem, så nu vet jag inte längre.... DUMT. Och bara mig själv att skylla :-(





 Nåja, på onsdag börjar november. Min månad. Och några andras, förståss. Jag tror på vintern. Men det blir nog inte snö till jul. Inte där jag är i alla fall. I det avseendet är allt Gräfsnäs väldigt tråkigt.

 Blir ingen tur till mormor heller. Passar inte ihop med Eriks och mitt schema. Vi får ta det en annan gång.

 

Läsa, läsa, läsa




 Jag är rätt nöjd med dagen. Har hunnit läsa både kurslitteratur och skönlitteratur. Ska gå och lägga mig tidigt och så mysläsa i sängen. Och så blir det föreläsning och sånt imorgon. Blir nog bra... och efter lunch ska jag ringa lite samtal, skriva en del och så tvätta.

 Vad mer? Tror att jag ska tillbringa någon dag i biblioteket. Något ska man väl kunna hitta som går att använda. Tror jag har vänt på spriralen nu. Är på väg uppåt, även om det går trögt.

 Och eftersom jag går upp sju imorgon så lär jag i alla fall inte bli väckt av de där irriterande borrarna. Om de nu skulle få för sig att borra. Erik har sminarie imorgon, och så ska han få sin hemtenta... Jaja, jag är förberedd i alla fall.

 Nä, borsta tänderna, och så läsa i sängen. Tidigt är det, men då får jag läsa länge! Vad kan vara bättre än en god bok? :-D

 Myyyyyyyyyys.... *borta från datorn*



Jo



 Och så har jag köpt + satt ihop en skohylla också. Men det borde städas där...

Stadgar



  Jo då... även stadgar är en del av min vardag. Vi hann med mycket idag. Detta trots att Peter och Sara kom 1½ timme försent. Vi har diskuterat direktdemokrati, årsmötesformer, avstängingsparagrafen, årsmötesparagrafer och lunchat. Började egentligen halv tio, men har alltså diskuterat allt detta mellan elva och fjorton. Inklusive lunchpausen. Väldigt vad effektiv man kan vara :-)

 Spexet har flyttat hela dagen *undrar hur det går*

 Sedan blir det Ragnars temafest. Tivoli... i Tybblelokalen...

 Får väl se när jag kommer hem.

 Imorgon är det mera pysselhelg, med största sannolikhet att städa förrådet.

 Tror jag ska ta det lite lugnt en stund nu, innan jag går neråt....



Att vakna upp med mord i sinnet


 Jag menar, allvarligt! Hur mycket ska man behöva stå ut med egentligen? Det är ju inte ens i vår lägenhet de arbetar. Ändå väcks man klockan sju varje morgon av borrar, och får gå omkring med hörselskydd hela dagen. Fruktansvärt frusterande. Det är aldrig roligt att bli väckt, jag föredrar att planera mina dagar själv, och det innefattar tid att gå upp. Vill jag sova till tolv (händer iof väldigt sällan) så är det min RÄTTIGHET. I mitt eget hem. Och jag vill kunna föra normala samtal med min sambo. Det tycker jag defenetivt är en rättighet man ska få ha i sitt eget hem.

 Är det konstigt att man vaknar upp med mord i sinnet varje dag, att ägna tiden innan frukost att tänka ut diverse sätt att mörda den som är ansvarig för ljudet som väckte mig? Kan inte riktigt säga att jag är positiv om dagarna, och jag skyller mycket på ÖBO. Starten på dagen gör mycket. Och att bli väckt av borrar är så meningslöst. Kan de inte borra senare på dagen? Det är trots allt borrljuden som fortplantar sig genom väggarna. DÖD ÅT ÖBO! Fram för mer humant boende.

 Nä, jag är inte positiv, inte alls.

Totalt antal unika besökare (IP-adresser): 20


Jag kan inte låta bli att undra: vem? vilka? Och när? Och vad tycker de om det de läser?

 Motivationen är låg just nu. Löjligt låg. Jag tittar på böckerna, och hinner inte ens sträcka ut handen innan jag ger upp. Inte kan jag prata med Erik heller, för ÖBO borrar, och jag har stora hörselkåpor på mig.

 Kanske skulle läsa lite mera Harry Potter? Det orkar jag i alla fall med.... men jag vet inte... det här är inte bra. Jag har så mycket som jag borde ta tag i. Om man bara kunde dela allt i små små delar skulle det vara mycket enklare. Då kunde jag ta en liten bit i taget, och åtminstone kunna hitta någon motivation. Men allt jag inte gör just nu är så stora projekt. Det känns bara oöverskådligt och jobbigt. Och snart är det dags för nästa examination. Panik? Förnamnet....

Smultronställe

Smultronställe
Här är mitt eget smultronställe på sommaren.

Höstmörkret glänser

Jo, men det är sant. Varje liten vattendroppe som träffas av ljuset från en lampa, av strålkastarna från en bil. Och marken glänser, och löven glänser. Det glittrar och glimmar överallt, och inte ens stjärnorna kunde vara vackrare. I hösmörkret kan ett bortkastat foliepapper bli vackert. Det fångar ljusen omkring och skickar ut mångfasetterade gnistrande bitar av liv. Visst är hösten vacker! Jag vet att det finns de som inte förstår vad jag menar, de som går genom hela hösten och större delen av vintern i förhoppningen att det snart ska ta slut. Jag tycker synd om dem. Mycket synd om dem. Själv njuter jag helhjärtat av dessa härliga höstdagar där regnet faller, och mörkret glimmar. Men jag ser ändå fram emot vintern. En annan sorts skönhet. Varje tid på året har sin skönhet, och just nu är det bara så skönt att njuta.

Idag är det (3)1 till 23.



   Alltså: Idag är det exakt 1 månad kvar tills jag fyller 23. Eller annorlunda uttryckt: 31 dagar.


Ja, jag är ung. Men jag är i alla fall inne på min nionde termin på universitetet. Jag skriver C-uppsats, och jag har sambo. Och jag åker på möten och konferenser. Vuxenpoäng? Jorå... för fan så att, eh... det skulle man kunna tro, serru....










Och ÖBO  borrar... irriterande är inte ens förnamnet, det är begynnelsebokstaven på förnamnet. Så jag går omkring med mina gula hörselkåpor. Bästa investeringen sedan jag flyttade tillbaka till vår lägenhet efter sommaren. Tro mig.

Hur som... mycket mer att fixa nu...

*borta*


Konstigt

Jag förstår inte riktigt varför det blir så här. Jag ställer klockan på en vettig, inte alltför tidig tid i syfte att komma upp och få saker gjorda. Givetvis slutar det med att jag går upp så sent att jag knappt hinner det nödvändigaste innan det är dags att ge sig iväg. Och jag borde verkligen ta tag i det där telefonerandet. Får väl skriva en samtalsguide så jag vågar.... nått ska man väl göra för att peppa sig själv.

Snart är det dags att bege sig ner till campus igen, ska ha grupphandledning. Tror det kan behövas, för jag behöver lite motivation att ta mig vidare. Efter det ska jag hem igen för att äta middag, och ikväll är det Rytmik. Borde nog uppdatera mina anteckningar inför det också...

Imorgon är det kostymmöte på kvällen. Blir nog också bra...

Och så måste jag fortsätta fixa med adresser.

Nåväl.... är väl dags att gå.. jag glömde pengar i en påse på kontoret, så jag måste in där på vägen.

Japp, dags att gå.



Måndag, underbara måndag



  Jag vet inte vad det är med just måndagar... ok om man varit en människa som faktiskt var ledig på helgen, men mitt liv funkar inte riktigt så.

 Imorgon är det dags för grupphandledning. Blir lite spännande att se hur diskussionerna går... hur man kommer vidare med uppsatsen. Jag är verkligen inte på humör.

 Nåväl... idag har jag gjort en massa nyttigt, och det känns rätt bra. Och hade jag inte haft så ont i ryggen så hade nog allt varit bra.

 Ska våga mig på lite telefonerande på förmiddagen imorgon.

 Nu... vet inte... kanske lite TV, kanske lite Glimore Girls. Får se.... beror väl lite på vad Erik vill också.



Jahopp



Då var dammsugningen avklarad. Ett synnerligen otrillfredsställande arbete vill jag tillägga. Det kommer inte dröja länge innan det är lika illa igen. Nåja, nu har vi i alla fall en dammsugare som faktiskt suger upp dammet istället för att (i bästa fall) sopa omkring det, som den förra gjorde. Och Erik har varit och handlat. Så jag får väl städa kyl och frys så det går att hitta något.

 Mat nu *hungrig* Det var en stund sen frukost.

 Och så känner jag ett behov av att göra något roligt. Vad? Vet inte.... nått, bara... Men jag borde väl snarare arbeta vidare på uppsatsen, eller möjligen skriva rent det där protokollet.

 Nåväl... det ordnar sig. I sinom tid.

 Vill verkligen åka till Stange.

Jag gillar hösten

Det är mörkt och mysigt. Man får tända ljus. Och gå på promenader i höstdiset utan att möta en massa människor som man måste vara social gentemot. Kanske att man möter en och annan hundägare, men de vill få det hela gjort, få komma in i stugvärmen igen, och vill de vara sociala så kommer i alla fall hunden att bli otålig om man dröjer för länge. Några korta ord, en hälsning och så är man förbi.
Och kan återigen låtsas att man är ensam i världen. Det är rätt skönt ibland. Och jag gillar att vara ute i regn. Världen blir så frisk och härlig, och det eviga ljudet av fallande droppar som rasllar mot träd och mark. Ljuvligt.
Jo, jag gillar hösten. På riktigt. Sedan får alla andra tycka vad de vill.

Skulle vilja åka till Norge snart. Hälsa på släkten, eller åtminstone mormor. Jag vet att hon skulle bli glad då.

Men egentligen borde jag arbeta mer med min uppsats. Nåväl, det ordnar sig väl så småningom. Hoppas jag. Annars vet jag inte riktigt hur det ska gå...
Det ordnar sig. Det måste det göra.

Nu... nu ska jag sätta mig i vardagrummet och bara ta det lugnt. Kanske läsa lite, kanske se på TV. Kanske några avsnitt av Gilmore Girls. Och lite tända ljus. Det blir bra.

*går*



Det händer mycket just nu



   Jag vet inte varför jag håller på så här.

 Mycket att hålla koll på...

1. Ska skriva på uppsatsen
2. Ska skriva rent protokollet från tisdagens styrelsemöte
3. Ska skriva rent spexets adresslista och skicka till webmaster
4. Bokföra en massa

Och så borde jag hjälpa till med disk och städning.

Motivationen är låg just nu.

Får väl... jag vet inte... Ta tag i nått...

Vardag mitt i veckan



    Vardag mitt i veckan, eller lyx mitt i veckan.

 Lever och kantarellsås till middag idag. Med potatis förståss. MUMS.

 För övrigt ska jag nog inte göra något mera vettigt idag. Jag har tröttnat, och så tänker jag lägga mig tidigt.

 Så är det.

Bonus




 Japp, idag är det bonusar som gäller.

Träffade Rebecka när vi letade efter någonstans att äta. Det blev kåren till slut. Gott. Fast lite lite fisk. Nåja... dillen var det ingen fel på :-)

Och sen tittade vi in på kontoret litegrann, och hittade en massa soundtrack. Det är kul. Så nu lyssnar jag på musiken från Zeppelin. 

Har jobbat lite på uppsatsen nere på campus när vi var klara med gruppgrejjen. Gillar den word-versionen bättre. Borde nog uppdatera i min dator.

 Nåväl, nu ska jag fortsätta skriva....

Ännu en tidig morgon



  Jag är nog inte gjord för att gå upp så här dags.

 Det är mörkt överallt, både ute och inne, och kroppen säger nej, nej NEEEEJ. Ska man inte lyssna på den?

 Närå, upp bara, och kämpa sig igenom morgonrutinerna. Tänkte försöka få lite gjort efter gruppgrejjen också, så egentligen är det ju bra att koma igång så här tidigt, men ändå... ändå.

 Vill helst bara krypa tillbaka ner brevid Erik.

 Nåväl, han lovade att ringa mig när föreläsningen är slut så att vi kan äta lunch ihop. That's nice.

 Hur som helst. Imorgon tar jag sovmorgon. Det är jag värd!

 

Har ni tänkt på att hösten har en alldeles särskild lukt?



     Jo, men så är det. En lukt av långsamt multnande löv och av analkande regn. För att inte tala om den sköna känslan när regnet faktiskt faller. Jag har alltid gillat hösten.

 Nackdelen är väl att det är så mörkt. Här sitter jag framför min dator, det är efter frukost, och fortfarande kolmörkt. Inte en strimma solsken. Och men solsken menar jag i det här fallet även sådana strålar som filtreras av moln. Det är också vackert.

 Som bäst är hösten så här års. Det sprider sig en höstig doft, men träden har fortfarande färg. Och svamp i skogen. Mums! Erik och jag har en massa svamp i frysen som mamma och jag plockade sist jag var hemma. Dem ska vi festa på någon dag.

 Freia är för övrigt inte alls lika besvärlig att ha med i skogen som Blixten var. Hon har fullt upp med sitt eget, och snurrar inte omkring på samma sätt. Fast jag saknar Blixten. Faktum är att jag växte upp med en lillebror och en hund. Och hunden är Blixten. 14 år hann han bli. 14 år av mitt liv bodde han i vårt hem i Gräfsnäs.  Hur mycket jag saknar honom.... det finns inga ord.

 Jo, jag har en tendens att bli lite sentimental på hösten. Vädret är liksom gjort för det. Det är gjort för ljus på bord och i fönster, för långa promenader i regnet. För svampplockning och för tankar på det som varit. Jo, hösten är rätt tid att vara senitmental.

Har ni tänkt på att det snart är jul? Nästa vecka är FN-dagen, och då är det exakt två månader kvar till julafton (och en tills jag fyller år). Jag längtar efter julen, det är så skönt att samlas hela familjen. Låter jag gammal nu? Må så vara, men de bästa jularna är i alla fall de då släkten också är med, alltså de vi firar i Norge. I år blir det svensk jul, så pappas julskinka lär uppgraderas till mat på julbordet. Mamma jobbar=svensk jul. Det finns nackdelar med att jobba i vården.

Själv hoppas jag vara klar med min uppsats till jul. Än är det inte omöjligt. Det är bara att sätta fullaste fast så jag kommer någon vart snart.

Igår var det styrelsemöte. Kunde gått sämre, kunde gått bättre. Var lite orolig innan, men ingen av mina farhågor infriades, och det var ju skönt. Lite mer tillförsikt alltså.

 Idag blir det heldag i datasal, men det tror jag att jag nämnt.


Freia

Freia


Mittemellan



 Haft föreläsning idag. Om kvantitativ metod. Som tur är i alla fall föreläsaren rolig. Han har humor, och kan ironisera över både det ena och det andra.

 Ikväll blir det första styrelsemötet med nya styrelsen. Tyvärr kunde inte Fredrik komma, men annars blir vi så vitt jag vet alla. Spännande. Mycket spännande. Ser fram emot att se vilken ton vi sätter oss emellan.  Jag tror fortfarande stenhårt på att det här kommer bli ett fantastiskt spexår. :-)

 Nåväl... imorgon blir det heldag i datasal. Det bävar jag lite för, för jag har aldrig klarat av att vara instängd med surrande maskiner något längre tag. Förhoppningsvis blir vi klara tidigare.

 Har börjat strukturerera upp saker som behöver göras, så allt jag behöver göra nu är egentligen att följa min egen planering, och det borde inte vara så svårt.

 Nu ska jag nog ta lite paus från alla tankar på plugg och sånt och läsa lite mer i min fantastiska bok. Jo, nu pratar jag om skönlitteratur. Nyöversättningen av Tolkiens Sagan om konungens återkomst för att vara specifik.

 Borde antagligen ringa Sara innan mötet, men än hinns det med... läsa först.



Jasså det är engångsljus?



  Jo, Erik, det är engångsljus. Man bränner dem, och så tar de slut   :-)


  Eller... "det där måste jag avgöra" (om sin skäggstubb, han menade avhjälpa, eller kanske göra något åt)

 Lite då och då är det faktiskt så otroligt roligt att bo med Erik att det är värt nästan vad som helst.

 Älskade raring.

Jag borde antagligen inte



 Varför ska jag skriva blogg? Jag har tillräckligt med annat att göra ändå.

 Jag lägger upp planer, men följa dem? Jag brukade vara så bra på det förr. Som tur är så är det bara mig själv det går ut över, för allt som påverkar någon annan tar jag faktiskt tag i.

 Vad tänker jag göra idag?

 Jag ska plugga, fortsätta skriva in adresser på spexets medlemmar, fixa lite saker etc...

 Det ordnar sig nog.

 Helgen var för övrigt väldigt trevlig.

 Jag åkte som representant för stadgegruppen, vilket innebar att jag bara hade en punkt på hela helgens program som jag måste vara med på, och den fick jag hålla i tillsammans med Crille och Sara, eftersom Peter var sjuk. Men jag var med på det mesta ändå, eftersom jag alltid har älskat diskussioner.  Fast jag skolkade från Sabinas danslektion och la mig tidigt på lördagen. Tro mig, det var otroligt skönt, och värt allt jag missade.

 Tycker att det var bra diskussioner hela helgen, men höjdpunkterna var vår stadgediskussion (givetvis) - mycket intressanta åsikter, och målgruppsdiskussionen (förvånande nog eftersom jag var rätt trött på den). Vad har UH för vision? Vad vill vi med vår förening egentligen?

 Som sagt, mycket som var intressant.

 Och så fick jag ju träffa "folket" igen. Roligast var nog Sabina, men jag tror vi har alldeles för roligt när vi träffas. Vi tramsar omkring för mycket och sover för lite. Inte bra att placera oss i samma rum ;-)

  Nästa i mmin almanacka som rör föreningslivet är Spexets styrelsemöte imorgon. Första gången med "full" styrelse. Förut har vi bara varit fyra, men nu har vi även ordförande, klubbmästare och SM-producent. Så mötena kommer antagligen bli längre och med mer diskussioner. På gott och ont. Jag gillar diskussioner, men det är rätt skönt att känna sig effektiv ibland också!

 Nu ska jag ta tag i mina studier ett tag. Ångest är förnamnet....