Jag har världens bästa pojkvän

Eller ja... det finns väl de som kan tävla. Men jag är hur som helst väldigt nöjd med vad jag har. Efter en helhelg med UH och Föreningsträffen kommer jag hem och är ruggigt trött. Erik fixar mat åt mig. Med precis den kryddning jag tycker allra bäst om. Och så letar han reda på en film av den typ som jag uppskattar och han tycker är fånig åt mig. Då känner man sig välkommen hem.

Helgen. Den har varit intensiv. Mycket så. Många bra diskussioner, som nog kan leda till lyft för föreningen. Nackdelen för min del var dock sängen... den lutade, så jag var tvungen att då och då under natten dra upp täcket över mig igen, och jag känner mig helt sned i kroppen nu. Vänster högre upp än höger. På den positiva sidan så har Heléne och jag pratat ihop oss lite, så nu är det bara att prata med studieförbund, och börja sprida datum. Det blir superbra.

Men nu är jag trött... så jag ska se klart filmen, och sen krypa till sängs tror jag. Det låter som en perfekt idé.

Stress

Stress är en obehaglig upplevelse. Just nu känns det dock som om dagarna bara försvinner, vilket är oerhört stressande. Det finns ju så mycket som man vill hinna med.

Idag ska jag söka en massa jobb som har sista ansökan alldeles snart. Får väl hoppas att de tar mig på allvar även om jag skickar i sista liten. Förutom det så ska jag packa ihop mig för resan till Stjärnsund och Föreningsträffen. Blir nog bra det där.

Annars är jag helt enkelt för stressad för att lägga mer tid här.

Läs även andra bloggares åsikter om
.

Dagens länktips: http://www.orebrospexet.com/blog/

Märkligt

Men jaja... jag har i alla fall lite planer, och jag kommer nog att få till det jag vill ändå. Trots att tiden tar slut allt för fort.

Gick upp senare än jag tänkt. Ingens fel... det bara blev så.

Annars har jag gjort en del jag inte haft tid med egentligen... typ gå till Konsum och fixa middag. Bra att sådant uppskattas. Och så har jag handtvättat, vilket tog väsentligen längre tid än jag räknat med.

Och nu... ord kan inte beskriva nuet, så jag försöker med ett citat: "Äta bör man, annars dör man."

Lite bilder

För den som minns så var jag hundvakt ett par dagar i sommar. Tänkte jag skulle publicera några bilder på sötnosen, Lottas lilla Lucas. För er som inte minns så går det att läsa här, här, här och här. Nå, till bilderna:



Inspirationslöst

Jag vet vad jag borde göra. Det finns en hel massa borden. Istället sitter jag här... snurrar runt på bekanta sidor, och bekantas sidor och letar efter nyheter. Letar efter inspiration också, tror jag.

Det är en hel del på gång. Föreningsträff nu i helgen, ett par styrelsemöten i nästa vecka... lite andra möten, och lite kul. Allt blir bra. I sinom tid. Jag vet det, men jag har problem att fokusera. Jaja... jag hittar väl rätt jag med.

Strösöker jobb lite då och då... och så lite småplockande med ett och annat projekt. Inget går dock som det ska, inga riktiga krafttag... jag vill ju. Egentligen. Det bara känns inte så.

Dagens länktips:
http://www.orebrospexet.com/blog/

Det kan vara dumt

och en del av mig ångrar redan... men jag har i alla fall skaffat mig ett facebook-konto. Jaha... Varför vet jag inte riktigt. Men ändå. Nu blev det så. Jag får väl se om det blir något av det. Om jag kan hitta folk... ja... jaja. Om jag över huvud taget vill... äh, jaja. Det är kanske bra på något plan. Vad vet jag?


Läs även andra bloggares åsikter om

Hur blev det så grått idag?

Jag har en del punkter på min lista, så det första jag ska göra är att ordna dem i ordning, och så börja beta av dem. I övrigt är det ett och annat som börjar falla på plats, så ja... vi får väl se vad som händer framöver.

I övrigt... igår var en rätt trög dag. Mestadels för att jag kände mig dunderförkyld, mest som en klubbad säl. Gick omkring och var trött mest hela dagen, och sedan piggnade jag till en stund framåt kvällen.

Hann i alla fall med lite skrivande, lite diskande, ett badkarsbad. Och precis i sluttampen av middagen ringde det på dörren, och vi blev bjudna på te en våning ner.

Idag känns det som att jag mår lite bättre. Inte fullt så täppt i näsan, inte fullt så tung i huvudet. Jag kan faktiskt känna lukten av mina parfymerade ljus... och jag snörvlar bara lite grann...

Ska nog leta reda på mitt oljefat också, jag tror det kan vara nyttigt. Annars är det apelsinjuice och te med honung som gäller.

Prioritet ett - döda förkylning

Prioritet två - allt annat






Dagens länktips:
http://www.orebrospexet.com/blog/

Automaternas tid

Den här resan har präglats av automater... spännande, spännande. Det började bra, när vi skulle ta bussen till centralen, och Erik hade meningsskiljaktigheter med bussbiljettautomaten. Han menade att han stoppat i den en 10:a. Automaten tyckte att den fått en 1-krona. Nästa automat vi mötte var det jag som kommunicerade med. Det var ännu mera spännande. Jag hade vansinnig lust på choklad, så jag gick till automaten på tåget mellan Oslo och Stange. Jag studerade prislistan och stoppade in 15 kr i automaten, och tryckte på koden för en chokladkaka. Ingen chokladkaka trillade dock ner, däremot fick jag tillbaka pengar. 17kr. Alltså hade jag plötsligt gått plus. Jag var dock fortfarande sugen på choklad, så jag försökte igen. Jag stoppade in 15 kr, tryckte på koden för choklad, och ner faller TVÅ chokladkakor. Så i praktiken betalalade jag 13kr för två st, istället för 15 för en. Inte dumt alls.
Därpå var det parkeringsautomaten som inte ville ha pengar när vi stannade vid
Domkirkeodden. Och ja... lite annat smått och gott.

Förutom automaterna så var det... ja, torsdag, lämnade vår lägenhet vid 10. Var i Oslo halv fyra. Gick och skaffade biljetter till Stange (löjligt dyrt att åka tåg i Norge), och sedan spatserade vi på Karl Johan. Dock hade de haft signal problem under dagen, vilket innebar att alla tåg in till och ut ur Oslo var försenade. Så även det tåg vi tog, men dock inte så mycket. Tåget skulle gå 16.37, så vi var väl hemma hos mormor vid halv sju på kvällen. Sett till att vi åkte 10 så är det en låååång resdag. ÄVen om vi inte reste hela tiden.

Fredagen tog vi det ganska lugnt, någon promenad, och på kvällen lyssnade vi på Vaselina. Det var... en upplevelse. Vi fick också se de norska OL-medaljörena från Stange (vilket språk jag stavar på nu är jag inte helt säker på).

Lördagen fick vi en tur på Stangebygda runt gårdar och längs Mjøsas strand. Turen avslutades i Hamar, där vi först vandrade runt Domkirkeodden, så att Erik fick se. Den ligger så vackert, den gamla ruinen (svenskarnas verk att den är ruin), längst ut på udden, och så innefattad i en glaskatedral. Underbart. Sedan bjöds vi på glass på Skibladnerbryggan. Därefter vandrade Erik och jag runt i Hamar, och vi tittade även på lite presenter. Det är ju en och annan fest på ingång.

Söndag var hemresedag. Vi tog tåget från Stange typ kvart över två, vilket gav oss lite marginaltid i Oslo (man vet ju aldrig om tågen är i tid). Nu var tåget i tid, så Erik och jag gick över till Oslos operahus och vandrade omkring på det, innan vi gick till bussterminalen (Oslo Gallerian). Detta för att jag vid det här laget hade rediga känningar av förkylning, så jag orkade inte så mycket. Bussen var... tja, mycket folk till Karlstad. Och busschauffören var tvungen att stanna lite då och då, för att vänta in tidtabellen. I Karlstad bytte vi busschaufför, och den nya lovade att solen skulle komma tillbaka till morgondagen (idag alltså). Väl i Örebro (tio på kvällen) hade åtminstone jag bara ett mål i sikte: SÄNGEN. Trött är bara förnamnet.

Idag... har gått upp... mailat lite (behöver maila mer), och ringt mormor och talat om att vi är ordentligt hemma. Och jo... jag är fortfarande trött. Jag tvingade mig ur sängen klockan nio, och det känns inte riktigt som om jag kommer få nått vettigt gjort idag. Jag är trött, trött, trött. Och förkylningen sitter som en slempropp från halsen och upp. Tung i huvudet, oh yes.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Dagens länktips: http://www.orebrospexet.com/blog/

Till Stange

Japp, nu lämnar Erik och jag stan, för att hälsa på mormor. Vi får väl se vad annat vi hinner med... Resan tar i alla fall väldigt lång tid... *suckar* Jaja, vi har ju varandra och så. Det ska bli trevligt att träffa mormor igen, och jag vet att hon uppskattar det.

I övrigt... tja... hösten börjar dra igång nu. Och med den kommer de fullbokade helgerna. Tjo, tjenare... liksom.

Och igår sökte jag jobb till fjälls. *hoppas, hoppas*

Ska helt enkelt bli skönt att lämna stan, och ta en paus...

Meningslöshet

Ni vet... försäkringskassan? De har tekniska problem. Så det var inte till någon större hjälp att ringa dem. Men snart så kanske... jaja.

Då var det desto trevligare att prata med min bror, även om han hade besök, så jag försökte hålla mig hyfsat kort. Vet inte hur bra just det lyckades, men det var i alla fall trevligt att prata med honom. Nu ska här tvättas lite, och sen... tja... söka några jobb kanske, och de där andra sakerna på min lilla lista.

Erik har kommit hem också, och han verkar nöjd. Det är bra.

Läs även andra bloggares åsikter om
.

Bocklistan minskar

Färre saker som jag borde. Läskigt det där ordet... men det känns i alla fall som om jag har hyfsat koll. Jag har dessutom hittat min norska plånbok (nej, det har inte varit borta, den låg bara inte där jag först trodde). Och det låg mer pengar i den än jag trodde. Nice. Då kan jag faktiskt låssas som om jag har pengar resten av veckan. Kanske till och med ska våga mig på lite shopping? Hmm... vi får väl se vad som händer. Ska bli skönt att åka bort några dagar. Ta en paus från Örebro, och givetvis träffa mormor. Kanske lite fler i släkten... vi får väl se.

Dagens planer idag...
* Ringa
Försäkringskassan och krångla.
* Ringa min bror och gratta. 23 år idag. Sommarbarn, lejon.
* Söka några jobb.
* Invänta Erik och höra hur tentan gick. Det borde gå bra.
* Packa inför resan imorgon, inklusive tänka på lunch...

Förhoppningsvis hinner jag spränga in lite trevligheter här och där under dagen också.

En oväntad kväll

Så det kan bli... jag satte en liten lapp på Louises dörr med en förfrågan om hon ville komma upp på småfika. Sen följde jag upp med att ringa på dörren, och fick både Louise och Therese, så där efter-jobbet-nu-är-det-semester-glada. Det var film, sedan lite Buffy på DVD, och alkohol, fnitter, ja, mycket trevligt.

Idag... tja, jag har lite planer. Det blir nog bra.

Ska boka biljetter till Oslo, bland annat. Lite surt att biljetterna till Stange kostar mer än biljetterna till Oslo, och dessutom i Norska kroner. Jaja. Det blir bra, det med.

Lugn dag

Jag känner mig alltid nöjd när jag har lyckats ha en lugn söndag.

Idag har jag t.ex. sett på TV till frukost, läst i badkaret, läst lite till, sett på TV, sett på ett par avsnitt av Buffy på DVD... och tja... inget mer. Jag funderar dock på att eventuellt göra något vettigt senare. Vi får väl se.

Tänk på
, så att du helgar den.

Sött

Hittade en söt tjuvlyssning tjuvlyssnat.se.

Kvällens planer

Jönsonligan och popcorn, nostalgi i trevligt sällskap. Kan det bli bättre.

För övrigt vet jag nu vem som fick jobbet. Jaja... Det kommer väl fler chanser.

Nedbrytare

På taket över ingången till nr 22 ligger det en död fågel. Så har varit fallet ganska länge vid det här laget, och man kan dagligen följa dess förfall. Igår hade den kommit en bra bit jämfört med dagen innan. Det är snart inget kvar. Detta ledde till att jag och Louise kom in på nedbrytare, varpå hon sa npgot i stil med att det är sånt hon ska lära ut i framtiden. Längst ner i näringskedjan finns nedbrytare. Ge ett exempel på nedbrytare. - Maskar. Mitt exempel på nedbrytare är Arbetsförmedlingen. Och osökt är det dit jag ska idag. Tjo tjenare... jaja. Nu börjar det ju bli allt mer höstigt, och förberedelserna inför olika terminsstarter är i full gång, och folks semestrar börjar ta slut. Så det kanske blir något mindre osammanhängande om ett tag. Kanske.



Läs även andra bloggares åsikter om
,

Är det möjligt?

Tja... kanske. Jag håller på och skriver lite på någon ansökan och så. Jag håller på och ser över hösten. Jag håller på med för mycket samtidigt. Men det går ändå hyfsat bra.

Igårkväll ringde Louise på dörren. Hon ville ha sällskap för att se en film... jag har aldrig kunnat ta splatter allvarligt - det är komedi. Fast det är klart... det är svårt att vara rädd om någon annan sitter och småfnissar. Och kommer med syrliga kommentarer. Nätbrynja? Why? Och jag kan vara tyst... om någon uttrycker ett önskemål i den riktningen... :-) Jaja.

Back to business. Eller ska jag ta en paus och spela lite spel?

Det blir bra. Allt blir bra. I sinom tid. Förtröstan.

Magin i namn

OK, jag erkänner. Jag har lagt timmar åt att hitta ett namn åt karaktären som jag skapade igår. Och det är inte ens säkert att den någonsin kommer användas. Jag har använt mig av diverse listor, och andra saker... uppslagsverk både på nätet, och som jag har i en hylla. Och när jag var klar med min egen karaktär så började jag leta namn åt Eriks. Det är lite svårare, eftersom jag inte riktigt vet vad han har för vision med sin karaktär. Men jag har haft kul när jag har letat namn i alla fall. Riktigt kul. Nu är jag nere i 88 möjliga namn, där de sista 8 är ett uttryck för en idé som jag inte tror Erik är så inne på, men som skulle kunna vara kul. Sen finns det några riktigt underliga, som kan vinna just på sin underlighet. Och man kan ju alltid ha flera namn... :-)

Hur som helst. Man har det inte roligare än man gör sig.

Och nej, inget jag någonsin får möjlighet att döpa kommer att ha ett namn vilket som helst. Genomtänkt. Ur en massa aspekter. Så är det.

Alla dessa dagar som gick...

Men jag har i alla fall en idé eller flera. Allt blir bra. I sinom tid.

Huvudvärk

De där telefonsamtalen jag tänkt mig... lär dröja. Nu har jag en horribel huvudvärk. Förbannade ÖBO. Det är deras fel. Igår skulle jag tvätta mattorna, men det gick inte. Inget fel på maskinerna, nej, nej. Däremot på det där tag-systemet, vilket innebär att man helt enkelt inte kommer in i tvättstugan. Helt otroligt. Så lägenheten är fortfarande mattfri, och ekar. Minsta höjning av volymen, och jag får huvudvärk. Så nu är det kört. Nästa punkt på dagordningen blir att försöka kurera huvudvärken. Funkar inga av mina huskurer så tar jag nog ett piller.

Det jag egentligen tänkt göra idag är att söka några till jobb. Igår sökte jag i Finland, och ett deltidsjobb här i Örebro. Så lite rullar det på i alla fall. I övrigt har jag återigen fastnat för Fable.

That's kind of it. Åtminstone just nu.



Uppdatering: ensam i lägenheten har jag nu lyckats besegra huvudvärken. Great!

Kyckling

Kyckling igår. Hel. Tillagad. God. Och trevligt sällskap. Jag gillar tjejerna. Och Erik. Naturligtvis.

Idag... Söka jobb. Tvätta mattor. Fixa... Jaja... allt ordnar sig väl, i sinom tid.

Jag ska

Jag har en rad punkter som jag funderar på... telefonsamtal att göra, saker att skriva... men idag ska jag ta det lugnt. Tänk på vilodagen, så att du helgar den. Och lite skillnad på vardag och helg får det allt vara, även för mig.

Så det så.

Lite ditt, och lite datt

Idag kommer Erik hem. *längtar, längtar, längtar*

Jag har en del planer att sätta i verket. Det blir bra. Allt blir bra. Och gårdagen... förtränga är bra... sysselsätta hjärnan med annat. And I'm good at it.

Besked

Telefonen ringde, och jag hörde redan på hälsningen vilket besked jag skulle få. Hon bävade nog lite. Hon sa att jag gjorde en bra intervju, och att det var två starka kandidater, men tyvärr... så det var inte min tur den här gången heller. Ledsen? Besviken? Jo, då... naturligtvis. Jag ville gärna ha jobbet. Jag känner mig heller inte helt redo att veta vem som fått det än. Det känns lite bättre så här. Vill egentligen inte vara ensam just nu.

Strax efter 12 åkte vi ut till Marieberg, en massa tjejer, en massa saker att titta på, småprata och sådant. Kom just hem. Var i fikapausen som telefonen ringde. Men det var trevligt att socialisera. Fantastiska tjejer. Tänka på annat är bra.

Så nu... tja... laga middag, kanske. Diska lite. Tänka på annat. Sysselsätta mig.

I väntan...

De sa att de skulle komma med besked idag. Så nu går jag omkring och mest väntar. Jag har alla möjliga tentackler ute för distraktion, socialisering, vad som helst. Annars har jag en oro i kroppen, som tar sig de mest märkliga uttryck. Och jag har lite funderingar...

Igår...

Intervju. Jag tror jag skötte mig rätt ok, hade bra svar på åtminstone det mesta, en del är jag kanske inte helt nöjd med. Det är då det känns bra att veta att de inte bara kommer gå på intervjun. Vem som får jobbet... jag avundas dem verkligen inte det beslutet.

Sen kom jag hem, och så spelade vi rollspel på kvällen. Det var ett... märkligt äventyr. Stämningen var rätt avslagen när det var avklarat. Tur att vi har så kul ihop, stämningen var defenetivt på topp när jag kom. Och sjungande svärd får en annan betydelse efter gårdagen. *roligt* Efteråt såg jag, Louise och Niklas en film. Mysigt. Fast det är lite för nyligen som Niklas kom hem till Örebro. Jag kände mig dubbelt ensam när jag gick ensam uppför trappan. Men snart kommer Erik. Imorgon, imorgon.

Idag... jaja, vi får väl se.

Reeegn

Ja, jag ska vara ärlig, jag hoppades på regn för idag. Det är så mycket enklare att klä sig för regn än för solsken. Så jag klagar inte, jag sitter här i min lägenhet och njuter av smattrandet.

Den andra delen av mig har lyckats bli nervös. Varför vet jag inte, för jag har känt mig väl förbered bra länge redan... men igår när jag skulle släcka så slog det till med full styrka. Nervositeten flyttade in i min mage, och än har jag inte lyckats skicka ut den. Dumt. Men men....

Annars har jag en del på agendan... så det blir nog bra. Idag är det totalfokus tills det är dags att åka hem. Håll gärna en tummer eller två vid två. Eller skicka en peppande tanke åt mitt håll.

Jag kan, jag vill, jag ska.

Sjukt

Jag råkade på en artikel i Aftonbladet om en kvinna som låtit klona sin hund. För mig känns det så fel. Hennes hund har dött, och nu har hon fem små kopior med samma DNA. Fem små valpar som finns till enbart för att ersätta en förlorad vän. Hon älskade säkert "orginalet" och sörjde honom hårt, men... jag tror verkligen inte att det är rätt väg att gå. Själv har jag gett bort mitt hjärta till flera hundar, och jag sörjer fortfarande Blixten, och jag saknar Freia när jag inte är hemma. Alla andra hundar - andras hundar, som jag lärt känna och tyckt om... det finns mycket, mycket kärlek där. Men jag skulle aldrig vilja ha en kopia. Varje hund är en egen individ, med sitt eget temperament, och sin egen särart. Var och en har rätt till sin egen plats i hjärtat, och när livet tar slut, då tar det slut.

Skulle du klona en vän om du kunde? Ett förlorat barn?

Kloning och DNA-teknik skrämmer mig. Tänk på saken, fundera på flyttade gränser. Om det är helt ok att köpa sig kloner av sitt husdjur, hur länge dröjer det innan man börjar klona allt och alla? Och vad händer då med t.ex. det naturliga urvalet eller ens med vår moral och etik? Och om kvinnor kan börja föda kloner i stället för barn som skapats på naturlig väg: Vad ska vi då med män till? Som sagt, den utvecklingen skrämmer mig. Den borde skrämma fler. Möjligheterna är skräckinjagande.

Förmedlar arbetsförmedlingen faktiskt arbete?

Jag fick i alla fall ett telefonsamtal från min handläggare om hon skulle lämna mitt namn till ett företag som söker folk. Jag sa givetvis ja. Jag vill verkligen ha ett jobb, och ja... jag kan ju inte sluta söka tills jag vet hur det går imorgon. Jag måste fortsätta att ha öppet för alla möjliga möjligheter.

Idag är det onsdag, och jag har en del mailande och annat fixande att göra. Förutom det så tänker jag skura några golv... och lite sånt.

Imorgon är det torsdag, och det blir en fulltecknad dag. Men roligt. Och spännande.

Saknar Erik, men snart tar veckan slut... snart, snart.

Steg 1 avklarat

Dammsugit, check.
Skura golv - kvar
Söka mera - kvar
Maila specifika individer - ska, ska, ska

Vansinnesväder

Jag sitter här i min lägenhet, efter att ha hjälpt till med att bära in grejjer i Rebeckas... jag tittar ut i den mörka natten och ser hur se svarta träden vajjar i vinden, mot den mörkblå himlen. Jag hör regnet smattra, och det känns rätt skönt att vara här inne, med levande ljus och så...

Min tanke när jag tittar på träden är att det är så vansinne måste se ut. Hur det sliter och drar i grenar, hur stammarna vajjar... orytmiskt, men vackert. Det är härligt. Jag känner mig levande.

Konsten att omprioritera

Igårkväll gjorde jag en plan. Den var bra, men det första jag gjorde idag var att prioritera om. Det känns ännu bättre, faktiskt. Mina uträkningar borde stämma.

Annars är det rätt grått här. Ser dock fram emot att träffa lite folk ikväll, när det går flyttlass över en väg. Jag bär så gärna. Och som sagt, det ska bli kul att träffa lite folk. :-D




Funderar för övrigt på vem det var som gick igenom min blogg så noggrannt igår. Antalet sidvisningar jämfört med antalet unika besökare tyder på att någon har klickat omkring riktigt ordentligt.

En skön slapparsöndag

Igår åkte lilla Lucas. Men på plussidan så stötte jag på Louise när jag var på väg hem från Konsum. Oplanerade möten är alltid upplivande.

Idag har jag tagit det synnerligen lugnt. Buffy-maraton, avsnitt, efter avsnitt, efter avsnitt. Känns som helt rätt sätt att spendera en söndag. Tänk på vilodagen så att du helgar den. Imorgon börjar allvaret igen, och jag har rätt bra planer för vad jag ska hinna med.

Nu ska jag kolla vilka som låter så innan jag fortsätter se Buffy. Det är lagom, alldeles lagom.

Jo just det, och det har åskat något alldeles tokigt idag. I timmar har det rullat och mullrat fram och tillbaka över himlen, med spöregnstörtskurar och ja... åskigt.

Så kan det också vara.

Nu har han åkt

Lilla Lucas har åkt hem med Lotta, och nu är lägenheten tom igen. Bara jag här.

Värme, vovve, och så lite vatten



  Jodå... Lucas är här, och han är vansinnigt söt. Fast han var inte helt glad över de ordningar som jag hade när det var dags att sova. Å andra sidan gäller det ju bara två nätter, varav den ena är passerad. Just nu är det varmt. Och om jag skulle glömma det så har jag en flåsande hund att påminna mig. Eftersom jag ska iväg till Arbetsförmedlingen en kortis nu på förmiddagen bestämde jag mig för att ta en rejäl morgonpromenad med lillen, så att han blir trött, och är lugn medan jag är borta. Bra plan. Fast nu flåsar han rätt anfått.

 Inatt lyckades han välta ner min klänning i sin vattenskål. Jag hade visserligen inte lagt den så smart, men jag är ändå förvånad över hur han lyckades. Klänningen hänger på balkongen för torkning och vädring. Det där med svart päls och ljusa kläder... jaja, jag får nog ur det mesta i tvätten. Och när det väl är tvättat så är det i alla fall inte lika allergent.

 Så... sådant är livet.

 Kommer snart tillbaka, åtminstone till lägenhet och hund. Hur det blir med dator och sånt är väl sekundärt.