Andas in, andas ut
Vilka situationer man hamnar i... shit. Det har varit turbulent. På många vis.
Igår vid 10 på förmiddagen kom Valbereningens "slutgiltliga" förslag till ny styrelse ut. Där var jag föreslagen som ny ordförande efter Julia. Igår vid åtta på kvällen får jag ett telefonsamtal från nämnda ordförande där hon meddelar att hon inte alls ska avgå vid årsmötet som tidigare sagt. En emotionell bergochdalbana senare... mina känslor har verkligen rasat i höjden, i djupet... hit och dit... jag har använt telefonen idag för att få känslorna under kontroll. Först ett långt samtal med pappa, så skönt. Och sen, alldeles nyss, ett samtal med Julia för att reda ut. Jag ställde raka frågor, och fick bra svar. Det känns bra. Det var ord jag kan tro på. Och jag kan behålla tron på mig själv, för jo, under processen har jag verkligen ifrågasatt ALLT. Mestadels tyst för mig själv. Jag är en grubblare på det sättet.
Nå, nu när jag vet hur det ligger till, och varför så kan jag återgå till att fokusera på det jag sysslar med. Fokusera på det jag kan och är bra på. Och fokusera på det jag tycker om. Det är också bra. Och kanske är det nyttigt med lite sånt här... det fanns en anledning till att grekerna lade sådan vikt vid katarsis.
Nu vill det till... att börja fundera på andra saker. Åh, jag vet nog vad jag ska göra. Jag ska äta lite glass. Det är nyttigt på ett HELT annat plan. :-D
Igår vid 10 på förmiddagen kom Valbereningens "slutgiltliga" förslag till ny styrelse ut. Där var jag föreslagen som ny ordförande efter Julia. Igår vid åtta på kvällen får jag ett telefonsamtal från nämnda ordförande där hon meddelar att hon inte alls ska avgå vid årsmötet som tidigare sagt. En emotionell bergochdalbana senare... mina känslor har verkligen rasat i höjden, i djupet... hit och dit... jag har använt telefonen idag för att få känslorna under kontroll. Först ett långt samtal med pappa, så skönt. Och sen, alldeles nyss, ett samtal med Julia för att reda ut. Jag ställde raka frågor, och fick bra svar. Det känns bra. Det var ord jag kan tro på. Och jag kan behålla tron på mig själv, för jo, under processen har jag verkligen ifrågasatt ALLT. Mestadels tyst för mig själv. Jag är en grubblare på det sättet.
Nå, nu när jag vet hur det ligger till, och varför så kan jag återgå till att fokusera på det jag sysslar med. Fokusera på det jag kan och är bra på. Och fokusera på det jag tycker om. Det är också bra. Och kanske är det nyttigt med lite sånt här... det fanns en anledning till att grekerna lade sådan vikt vid katarsis.
Nu vill det till... att börja fundera på andra saker. Åh, jag vet nog vad jag ska göra. Jag ska äta lite glass. Det är nyttigt på ett HELT annat plan. :-D
Kommentarer
Trackback