Äntligen hemma

Gotland...
Gräfsnäs...
Lyckebo...

Men nu är jag äntligen tillbaka i Örebro. Det är såååå skönt. Och i natt sov jag i min egen säng, också vansinnigt skönt. Särskilt efter att i fyra nätter sovit i en säng som lutar, knarrar, och tja... det är inte hemma.

Annars är det väldigt roligt att vara lägerledare. Och ungarna verkar ha haft roligt, så då så.

Och nu har Erik kommit hem också. Allt är bra.

En sak mindre att fundera över

I en vecka har jag nu, varje kväll, skrivit ett avsnitt till Alingsås Tidning och "Veckans blogg". Igår skickade jag in det sista avsnittet, fullt med uppmaningar och känslor. Och jo, det här är verkligen saker som jag brinner för. Hur länge de där avsnitten ligger kvar vet jag inte. Men för den som missat det hela så är det nog ingen brådska. En snabb check visar att det finns avsnitt till och med vecka 13. Eller man kanske säger från när man räknar baklänges? Fast i tidningsvärlden så ligger ju det senaste högst upp. Men där finns min blogg, från v 27 och Almedalsveckan. Och därifrån till migrän v 26, till Brasilien v 25, till festivalveckan v 24 (Potatisfestivalen) och allt möjligt annat via bland annat Göteborgsvarvet v 20 och ner till Lina bloggar från Spanien v 13.

Fast det är lite märkligt att vara tillbaka till min egen blogg, som mestadels läses av folk som känner mig och UH:s blogg som läses av "de redan frälsta". Märkligt att det kan kännas så annorlunda. Spännande hur saker sker.

Men nu är det lugn och ro i Gräfsnäs, innan jag på onsdag drar till Umeå. DET känns väldigt avlägset, men det är väldigt snart. Shit!

Veckans bloggare - AT - Almedalsveckan

Nu har jag precis skrivit min första text som Veckans bloggare i Alingsås Tidning. Första avsnittet går också i tryck i måndagens tidning. Så... blir lite spännande att se om det får någon uppmärksamhet. Mamma och pappa kommer nog läsa åtminstone avsnittet i tidningen. Eller delar av det... nä, men jag tycker i alla fall att det är läsvärt och spännande. Något att följa. Jag tänker klippa in texten till det första avsnittet här. Är lite osäker på om jag gör det med fler. Adressen till AT är i alla fall http://alingsastidning.se/. Något annat läsvärt är givetvis UH:s blogg, där vi kommer uppdatera under veckan. Och våra samarbetspartners SDU har också de en blogg. Mycket bloggande blir det :-) Fast vi är ju ett gäng, också!

Nu följer avsnitt 1 för AT - Almedalsveckan:

Almedalsveckan, denna mytomspunna politikerfestival. Där samlas politiker, organisationer, mängder av människor strömmar till den Gotländska sommarvärmen.

Jag heter Gudrun Skaven Petterson och är ledamot i Unga Hörselskadade (UH). Vi ska också åka till Almedalen, och tillsammans med Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) ska vi försöka göra våra röster hörda. Vi har sedan flera år ett samarbete, och i år ska vi driva Likvärdighet. Vi har snygga T-shirts med texten ”Kan du stava till Likvärdighet” samt teckenspråksalfabetet på baksidan. Vi har också flyers med fyra punkter för likvärdighet. Jag citerar här rakt av:
  1. Delaktighet – Rätt till tvåspråkighet Ge oss rätt att tidigt utveckla både svenska och teckenspråk. Lagstifta om vår rätt att lära oss två språk!
  2. Likvärdighet – Obegränsad tolkning Tolk till alla högre utbildningar, även KY-utbildningar och privata utbildningar. Vi vill också kunna välja vår framtid!
  3. Kunskap – lärare som vet hur det är Lärare måste veta vad som behövs för att inkludera alla typer av elever. Inför funktionshinderkunskap i lärarutbildningen!
  4. Rättvisa – Meritpoäng för teckenspråk Studier i teckenspråk måste ge meritpoäng precis som studier i ”moderna språk” gör. Teckenspråket är också ett modernt språk!
  • Likvärdighet i skolan nu!

Förutom att med våra gemensamma krafter sprida vårt budskap ska också UH anordna ett seminarium. Vi är inne på Almedalskalendariet med En tillgänglig skola för alla – en paneldebatt med funktionshinderperspektiv. 2010 är året då Sverige ska vara ”fullt tillgängligt”, men det är lång väg kvar att gå. Vi har en panel med massa kunskap om skolpolitik respektive funktionshinderfrågor. På tisdag, den 30:e går det av stapeln.

Den tredje aktiviteten som vi kommer syssla med är att gå på andras seminarium. Vi har under några år haft en ”slingpatrull”, som har kontrollerat om seminarierna har fungerande slingor, och om de använder dem. Vi har kollat ljudkvalité, akustik… i år ska vi göra samma sak, men också kolla hur bra de är på tolkning. Finns tolkar? Vad händer om vi tar med tolkar och vill att de ska göra plats för dem på scenen?

Vi åker med färjan idag, söndag, och kommer vara på plats till och med torsdag, då det är dags att åka hem igen. Intensiva dagar kommer det att bli. Målet med veckan är givetvis att få så stor uppmärksamhet som möjligt för våra frågor. Vi vill vara dem som folk pratar om, vi vill att politikerna ska lyssna till oss och agera. Och vi vill att många ska komma på vårt seminarium.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Märklig känsla



 Man sitter där i solen.. och jobbar på rätt effektivt. Man tycker att man hunnit med mycket, och sedan inser man plötsligt att klockan är mer än vad man tror. Då har det ju gått mer tid, och alltså har man varit mindre effektiv. Inte alls roligt.

 Något annat som inte är så roligt är alla dessa tokmånga mail som kommer in hela tiden. Vissa försvinner helt enkelt i mängden, och så varmt som det är så uppför min dator sig lite underligt, och hittar på egna saker på vad som ska göras. Hoppar omkring mellan sidor, och öppnar länkar som jag inte alls klickat på. Det ger till resultat att när jag kollar mailen så ser vissa mail lästa ut, trots att jag inte sett dem. Och då jag får så många mail så... försvinner de.

Livet är orättvist.

Och det känns jättefånigt att vara nöjd, och sedan bara bli besviken. Kanske kan hitta något sätt att vara nöjd ändå, men... hur?

Jaja... snart promenad, det kan behövas.

För övrigt är
UH:s blogg uppdaterad. Och snart börjar Almedalen, och då blir det liv, även i bloggen.

15 rep som drar åt olika håll

Sova lite nu kanske? Det är för mycket som är förvirrat här i livet... verkligen. Jag försöker få ihop saker och ting, och tja... det går väl sådär. Och folk får panik åt olika håll, och förvirring, och veckodagar som bara rusar iväg.

Mycket att fundera över. Mycket att organisera. Strukturen skymtar dock bakom nästa krök, så det är inte så jättefarligt. Egentligen. Bara det där med andras panik... wojne, vojne.

Jordgubbar? Någon?

Hur ska det gå?

Äh... jaja. Dagarna är verkligen fulla av intryck... naiva individer. Idioter. Kreativa snillen... folk som inte har ordning på någonting, folk som är välplanerade och hjälpsamma. Folk som har problem med att ta till sig de allra enklaste instruktioner. Folk som inte kan tänka själva. Folk som sprudlar. Personer som entusiasmerar och skapar.

Många, många intryck. Lätt hänt att man blir trött i huvudet... verkligen.

I övrigt... tja... har inte så mycket mer att delge. Ska ägna mig lite åt blanketter och sånt efter middagen tänkte jag.

Och idag gratulerar vi naturligtvis Rebecka på födelsedagen. Och Julia. Grattis båda två! (Ja, jag vet att ni inte känner varandra.)

Jag tänkte på Rebecka

Ni som inte var med vid det här tillfället får väl bara... strunt samma.

Det var i alla fall ett gäng som var hemma hos Suzy, när Rebecka plötsligt upptäcker en hand som "sticker upp" ur bordet. "Vad läskigt!" var i alla fall hennes reaktion. Suzy påpekade att den reaktionen har hon aldrig fått förut.

Så när jag imorse fick syn på en hand som stack upp ur vattnet nedanför slottet så tänkte jag på Rebecka. På vägen hem lyckades jag faktiskt knäppa några bilder med mobilen (genom bussfönstret). Så nu tänkte jag lägga upp dem här, med en särskild hälsning till Becks.


Mellan möten

Har varit i Stockholm idag för att ha möte med Personalgruppen. Känns bra att vi hade det, även om vi blev klara bra mycket tidigare än vi hade planerat. Skönt att känna att man kan ha tid att diskutera annat som händer i föreningen också. Bra möte, helt enkelt. Nu är jag på väg hem igen, till Örebro. Där har manusgruppen möte, de började redan 14... ska bli spännande att se hur långt de hunnit komma när jag väl kommit fram.

Jag sitter på tåget. Rätt skönt, för de har ett erbjudande om gratis internetuppkoppling under en månad. Lite roligt det där erbjudandet... för det gäller en specifik månad, mellan specifika datum (inget välja själv här) och dessutom bara på dubbeldäckarna. Förstår inte riktigt hur de tänkte då... men för att kunna utnyttja erbjudandet måste jag alltså åka under perioden, och på vissa specifika tåg... tjosan. Men idag har jag lyckats, så här sitter jag, och uppkopplingen håller sig nästan som jag vill ha den. Jag får i alla fall en del avbetande av mail gjort...

 Nu... lämnar vi Enköping.

Och dagen är... underlig.

Tror inte jag ska skriva så mycket mer än så just nu...


*glider vidare*

Hur kan det komma sig...?

Nu vet jag inte riktigt åt vilket håll jag ska vända mig. Det kommer många, många mail... och det ska vara möten... aktiviteter... ja. Jag känner mest att jag bara längtar hem. Vill ta det lugnt. Vill... ska ringa Gräfsnäs ikväll... behöver prata om den senaste utvecklingen, samt höra de käras röst. Funderar på att ta ett varv telefonsamtal över gränsen också... släkten.

I Örebro är det bara grått idag. Vuxendagiset har visserligen trevlig stämning, men... jag kan komma på så många bättre sätt att tillbringa tiden. Nå... det är i alla fall vuxendagis och inte ungdomsövervakning. Och det är ju positivt.

Igår... det var en i min grupp som fått ett papper. Jag uppfattade inte riktigt varifrån hon fått det, däremot kände jag igen den arrangör det hänvisas till. Så jag har ett litet minidilemma på hur medmänsklig jag borde vara. Arrangören är definitivt inget jag vill utsätta folk flest för... men just den här kvinnan är så oerhört irriterande. Och gnällig. Hon skulle passa som handen i handsken, hon skulle nämligen få något riktigt att gnälla över då. Men får man tänka så elakt? Och för övrigt... om jag inget säger... så har jag inget sagt. Men om jag säger något, och hon sedan blir dittvingad av Arbetsförmedlingen? Då kommer hon ju gå in med negativ inställning, och det blir definitivt inget bättre av. Men om hon kan undvika stället...? Hittills har jag i alla fall inget sagt. På gott eller ont.

Livet är... märkligt.

Det händer mycket, men inget har struktur. Eller inget... väldigt lite i alla fall. Eller det är luddiga strukturer som kan rasa ihop i ett moln av damm... allt ruckar på allt annat och inget är fast. Livet på ett gungfly.

HUR gick det här till?

Vill bara bort.

Drömmen: Ett jobb. Och jo, jag tror det är möjligt.

Slempropp

Vaknade upp idag... och tja... andningen är inte helt enkel. Det är mycket, mycket slemproduktion idag. Blödde dessutom näsblod förut. Hatar när det händer. Är så irriterande. Så nä, frisk är jag inte. Men inte sjuk heller. Har aldrig gillat det där mellanläget.

Pratade med mamma igår. Skönt att höra en röst hemifrån.

I förrgår firades det examen. Therese, Louise och Niklas tar ut varsin kandidat. Det var en rolig kväll, och igårmorse bjöds det på nybakat bröd. Therese är inte riktigt klok, gå upp och baka bröd sådär!

Annars... jag vet inte riktigt... är inte så frisk, har svårt att bestämma mig för hur min icke schemalagda tid ska spenderas... förvirrar mig själv, helt enkelt.

Var och röstade igår också. Det var roligt. Medborgare. Inflytande. Lite skönt faktiskt. Resultatet.... tja, jag är ingen politisk analysatör... men ja. Jag är inte förvånad över att så många Ungdomar röstade på Piratpartiet, det är inte så få av mina vänner som tydligt deklarerat den avsikten. Själv röstade jag inte på dem. Det finns andra frågor jag är mer intresserad av. Faktiskt.

Nu: matintag och sen avfärd till dagens omgång av vuxendagis. Bra att Arbetsförmedlingen har så meningsfulla program...


Manligt? Kvinnligt?

Jag satt och funderade över manligt och kvinnligt, och hittade två test... jag är i alla fall bra mycket mer kvinnlig än manlig :-)


Hur kvinnlig?

Din poäng: 279
Det är sådana som du som sätter definitionen för vad som är kvinnligt och inte. Du är ett praktexempel av kvinnlighet. Sträck på dig och var glad!
Testet

Hur manlig?

Din poäng är: 85

Du är en pojke som fått sina första fjun.
Testet


Det här var väl ändå ingen nyhet?

Jag hittade precis den här artikeln. Det är Aftonbladet som med stora bokstäver annonserar att Glass är hälsofarligt. Det innehåller nämligen både fett och socker... tjenare liksom. Vart tog all seriös journalistik vägen?

Hur kan det vara en intressant nyhet att glass innehåller socker? Hur många kommer få panik och inte köpa glass imorgon? Och hur troligt är det att folk inte köper glass i sommar? Alla dessa "katastroflarm" om vad vi ska äta och inte äta, dricka och inte dricka... Idioti det mesta. Och sånt får folk betalt för att skriva. Helt otroligt.

Kreativa idéer har sina sidor...

... men jag kommer bli så vansinnigt snygg. Det är tanken i alla fall. Jag vet precis hur drömmen ska se ut. Men ja... :-) nu är vi i genomförandefasen. Och jag tror på min idé.

Har pratat med mamma och pappa i sådär 45 minuter ikväll. Jätteskönt att höra dem där hemma. Skönt att veta vad som är på gång, skönt att höra vänliga och uppmuntrande röster. Lite skvaller om släkten, lite skvaller om vad som är på gång i våra liv. Skönt.

Och min klänning... :-) Ska fota den när den är klar. :-D

Vårkänslor

Jag tänkte att jag skulle återställa badrummet till mera normalskick efter sotarens framfart. Men när jag kom in där insåg jag att det var väldigt tomt där... perfekt tillfälle att skura golvet, alltså. Så jag tömde ut de sista få sakerna, och sedan drog jag dammsugaren ett varv, och skurade hela golvet i både badrum och på toaletten. Och skurmedlet luktar vårblom. Härligt. Under badkaret var det dessutom fruktansvärt lättjobbat, eftersom Erik var där och städade igår. Så nu är det jätterent. Och medans golven torkar har jag suttit här och lekt lite, så nu har jag en mer vårig stil på min blogg också. Känns skönt det med. (Kan du inte se den nya stilen så kan det vara en bra idé att rensa cache...)

Dags att flytta tillbaka alla skåp och saker till sina platser igen.

Men vår, det är härligt. Årstider är en bra uppfinning!


Något nytt

Ett mail hittade jag idag. Avskickat igår efter 21. Vilken sorts kvinna jobbar vid det dagset? På ett kontorsjobb?

Nåväl... jobbet som jag i princip hade blir inte av. De bestämde sig för att de inte behöver folk just nu i alla fall. Men på mailet törs jag i alla fall hoppas att när det blir av nästa gång så är jag aktuell.

Men det är så jobbigt med alla dessa känslosvängningar. Hoppet, besvikelsen, ångesten... så många känslor varje gång som telefonen ringer, och varje gång det kommer ett nytt mail. Det kan inte vara nyttigt att leva så.






På den andra sidan... idag var sotaren här... för ventilations... ngt. Är lite udda sånt där, men skönt att sådant blir gjort. Och skönt att de inte kom halv åtta imorse.





I övrigt... jag mår inte alls bra idag. Tror att det är mycket pollen eller nått sånt... det är i alla fall lätt att skylla på, och symptomen stämmer. Råkade höra, när jag var på apoteket en dag, att det är en fullkomlig anstormning efter allergimediciner av olika slag. Det är många som skyller på mycket pollen för hur de mår i år.


Som en berg- och dalbana

Jag var helt övertygad om att jag gjorde bort mig på den där intervjun som var strax innan valborg. Men idag ringde hon, och frågade om jag kan jobba från onsdag och nån vecka frammåt. Helt klockrent! Jag har bara gått och längtat efter en chans att visa framfötterna, så nu... nu :-) Helt klart är det dock inte, så jag väntar mig ett telefonsamtal på måndag. Jodå, när jag är i Stockholm. Det blir nog bra. Och... få se nu... Jag befinner mig just nu på UH:s ledarhelg, och SDU:s ngt Personlig utveckling. Hur som helst, ett samarrangemang med intressanta föreläsningar, samt lite övningar som avslutar UH-space utbildningen UHng ledare. Och så förberedelser för sommarens läger. Dagen idag har gått rätt bra, och det är skönt. Jag håller nu på att förbereda inför morgondagen. Lite tankar så här på kvällskvisten. Blir nog bra. Ska hålla i ett par små pass imorgon. Funderar just nu över smarta gruppindelningar... hmmm... kan kanske... skulle vilja blanda UH och SDU mer, men det blir svårt, vi talar ju olika språk, och har väldigt få tolkar. Det där med tolkarna ställer också till en del problem när det gäller hela programmet på morgondagen, så... vi får väl se hur det går. Förhoppningsvis blir det bra.

Söndagen känns mer lugn, då ska det mestadels planeras i lägergrupperna, så då är tolkproblemet inget problem. Hoppas jag. Skulle bara fattas att de drar ikväll :-( Nåväl. Lite tankar på hemresan och så, så blir nog det bara bra.

Allt ordnar sig.

Men trött är jag. Kunde inte sova natten till idag, och det känns i kroppen. Vill snart slockna. Hmm... Kanske någon mer tur för att se vad som är på gång...

Allt blir bra. I sinom tid.


På arbetsfronten - intet nytt

... så jag fokuserar på helgförberedelser istället.

Den här helgen är det kursavslutning för Ledarutbildningen UHng ledare. Det ska vara en del föredrag och annat, samt diplomutdelning. Blir trevligt. För min del innebär förberedlserna, dels lite uppgifter att skriva ihop, lite planerande av vad som ska sägas, och så lite planerande av vad som ska tas med etc... blir nog bra.

Sen är det ju förberedelse inför nästa helg. Spexets Oscarsgala närmar sig med stormsteg. Ska bli spännande att se vad folk har värdesatt i år. Vem och vilka som lyfts fram. Jag kan tänka mig många välförtjänta Oscarsvinnare. Särskilt till de tyngre prisen. Och är det osvenskt att hoppas lite för...? Nej, jag kan inte ens sätta tanken på pränt. Kanske är det bättre så. Ingen nämnd. Ingen glömd.

Och så är det en del möten och representation på ingång. Blir spännande det med.

Önskar bara att vissa ljud inte hade fullt så lätt att ta sig in i lägenheten. Och att den där jobbig kärringen ska sluta ringa. Hur trögfattad får man lov att vara egentligen? [sätt in valfritt tyskt svärord här]

Till Uppsala

Jag vet inte jag... nåväl. Erik och jag ska i alla fall till Uppsala över helgen. Det blir nog bra. Men jag har svårt att fokusera på det... väntar mest på det där telefonsamtalet... jaja. Det blir nog bra.

Det känns väl sådär...

Efter intervjun idag har jag känt mig allmänt låg. Känns inte som jag gjorde det intryck jag hade velat. Känner mig mest misslyckad. Ikväll var det först KM-möte, och sedan rollspel. Äntligen är den förbannade gruppen ute ur det där fängelset. Och vissa saker vore ju roligt... men gruppdynamiken är helt sjuk... Nåväl. Och KM har väl koll... i stort sett. Men det märks  vad vissa inte är intresserade av... jösses.

Nä, på det stora hela så är det rätt skönt att lämna stan. Imorgon åker Erik och jag till Uppsala över helgen. Skönt att komma bort, även om jag inte är så positiv till just Uppsala som resmål. Men det duger väl det med.

Besked får jag imorgon. Apropå intervjuer och så...

Få se nu...

Jag har skickat iväg en ordentlig arbetsansökan ikväll... får väl se hur det går. Samtidigt håller jag på och sorterar inkomna ansökningar till tjänsten på UH:s kansli. Väldigt olika vilken sorts individer som söker... jösses. Och man blir lätt paranoid på sina egna texter, om man så säger. Oh well...

Skickade också ett mail till arbetsförmedlingen med lite redovisning, och lite frågeställning. Får väl se om jag får något svar. Fruktansvärt otacksamt känns det i alla fall. Jag skickar mail efter mail efter mail, och får ingen respons alls... men om jag någon enstaka gång glömmer bort att skicka ett på utsatt tid, ja då får jag ett oförskämt brev i brevlådan. Är det så man får Arbetssökande i jobb? Ignorera dem tills de gör fel? Får man bra självförtroende av det? Skriver man bra ansökningar av det? Oh ja, jag är bitter.

Och till sist... kolla in
http://uhbloggar.blogg.se och klicka på länken till HRF, och skriv under. Viktigt, viktigt, viktigt! Edit: Här är länken direkt.

Snart börjar den nya veckan.

Tidigare inlägg Nyare inlägg