Att något så svårt kan vara så lätt
Idag har jag fattat ännu ett beslut. Delvis är det en följd av det förra... men också en följd av en längre tids krånglande och frustration. Jag trodde det skulle vara mycket svårare. Jag har alltid gillat organisationsfrågorna. Den grund som en organisation vilar på... ryggraden i beslutsprocesserna. Som en natulig följd därav har jag under många år varit aktiv i det som då hette organisationsutskottet, och numera heter organisationsutvecklingsgruppen. Fast jag mjukstartade i stadgegruppen.
Jag har haft fruktansvärt roligt under dessa år. Men nu är det slut. Jag har avsagt mig min plats i org. Och det känns bara bra. Det är jätteskönt att vara av med det. Jag vet inte riktigt när det blev en börda istället för att vara något roligt. Men nu är det så, och ur vinkeln min personliga hälsa så är det ett mycket bra beslut. Återstår att se vad det får för konsekvenser för gruppen och för organisationen. Je ne regrette rien, för att citera en mycket känd sångerska. Nej, ingenting, nej, aldrig att jag ångrar mig.
Och dörren är ju inte för alltid stängd. Jag har bara gått ut... det är inte låst bakom mig.
Det borde ha känts svårt att lämna en så bra grupp. Men det är det inte. Det var hur lätt som helst. Två mail senare, och mitt hjärta studsar. Tack för den tid som varit, och jag är inte så långt bort.
När det gäller min hälsa... så har jag fortfarande inte fått den under kontroll, och studierna lider av det. Föreningsarbetet också, men inte lika mycket. Gah! I'm working on it!
Mera C-vitamin!
Jag har haft fruktansvärt roligt under dessa år. Men nu är det slut. Jag har avsagt mig min plats i org. Och det känns bara bra. Det är jätteskönt att vara av med det. Jag vet inte riktigt när det blev en börda istället för att vara något roligt. Men nu är det så, och ur vinkeln min personliga hälsa så är det ett mycket bra beslut. Återstår att se vad det får för konsekvenser för gruppen och för organisationen. Je ne regrette rien, för att citera en mycket känd sångerska. Nej, ingenting, nej, aldrig att jag ångrar mig.
Och dörren är ju inte för alltid stängd. Jag har bara gått ut... det är inte låst bakom mig.
Det borde ha känts svårt att lämna en så bra grupp. Men det är det inte. Det var hur lätt som helst. Två mail senare, och mitt hjärta studsar. Tack för den tid som varit, och jag är inte så långt bort.
När det gäller min hälsa... så har jag fortfarande inte fått den under kontroll, och studierna lider av det. Föreningsarbetet också, men inte lika mycket. Gah! I'm working on it!
Mera C-vitamin!
Kommentarer
Postat av: AnnaHa
Well done my friend! Ngt som känns som en börda är inte värt att lägga sin tid på. Och du har så rätt, man kan ju alltid återvända! Kram!
Trackback