Kontrastrika dagar
Igår började jag 9.00 nere på Örebro Missionsskola, där det program som arbetsförmedlingen tvingat in mig i för tillfället håller till. Några timmar av det vanliga, men med ett uttalat missnöje bland deltagarna... jaja... sen gick jag hem för att äta lunch. Kom tillbaka till skolan i god tid innan det samtal som skulle... ja, för det ante mig att de kunde gömt sig undan någonstans. Korrekt och riktigt. Efter att ha fått veta av hon som öppnade att de höll till "nånstans där inne" irrade jag omkring i en halvtimma... innan jag började fundera på att gå hem. Då fick jag plötligt syn på den ena, som hade tillbringat eftermiddagen med den andra (som var den som jag skulle träffa). Jodå, och de hade sitt rum BAKOM den area som hon som öppnade hade. De måste gå IGENOM hennes rum för att komma in och ut. Att de fanns längre in i byggnaden var alltså en ren lögn. Jaja... hade ett samtal, och vandrade sen hem...
Till middagen ploppade det upp en förfrågan på MSN om vi ville följa med Louise och Niklas för att se om deras hus klarat blåsandet etc de senaste dagarna. Vi tackade entusiastiskt ja, och hade en mycket trevlig biltur till området ifråga. Bilturen innefattade bland annat laktosfri blåbärsglass, till Nilkas stora lycka. Väl framkomna vandrade vi bland hus och träd, tills vi kom till deras... och jodå... det hade klarat stormen... däremot den mänskliga påverkan.... det såg ut som att någon hoppat på taket... och saker var runtflyttade på ett högst... suspekt sätt. Och tacknocken var knäckt. Stor sorg och vredesutbrott. Och jag förstår dem, båda två, för alla dessa timmar, pengar, tankar... ja, alla dessa resurser som fanns i det huset, och så finna det så... Meningslös förstörelse har jag aldrig begripit mig på. Sympati, oh yes! När det är dags för reparationsarbete på söndag tänker jag göra vad jag kan för att hjälpa.
Idag hade jag sovmorgon. Skönt och välbehövligt. Dock är jag helt i otakt med den födointagning som borde ha skett. Fråga mig inte vad jag ätit idag.
På kvällens dagordning: Middag och rollspel. Med tanke på hur klockan tickar iväg blir det troligen samtidigt. Det var nog egentligen inte tanken. Men lite mitt fel är det väl, då jag efter dagens pass där nere gick hem till Rebecka för att ta emot några lådor jubileumsböcker. Och jo, jag signerade också. Med mitt eget namn... de får säga vad de vill om det.
Så så kan det vara. Glädje och sorg, skog och stad, promenader och bilturer, regnskurar och glassar.
Livet innehåller så mycket kontraster. I det ljuset blir det lättare att se vad som är bra. Men också vad som inte är det.
*kram*
Till middagen ploppade det upp en förfrågan på MSN om vi ville följa med Louise och Niklas för att se om deras hus klarat blåsandet etc de senaste dagarna. Vi tackade entusiastiskt ja, och hade en mycket trevlig biltur till området ifråga. Bilturen innefattade bland annat laktosfri blåbärsglass, till Nilkas stora lycka. Väl framkomna vandrade vi bland hus och träd, tills vi kom till deras... och jodå... det hade klarat stormen... däremot den mänskliga påverkan.... det såg ut som att någon hoppat på taket... och saker var runtflyttade på ett högst... suspekt sätt. Och tacknocken var knäckt. Stor sorg och vredesutbrott. Och jag förstår dem, båda två, för alla dessa timmar, pengar, tankar... ja, alla dessa resurser som fanns i det huset, och så finna det så... Meningslös förstörelse har jag aldrig begripit mig på. Sympati, oh yes! När det är dags för reparationsarbete på söndag tänker jag göra vad jag kan för att hjälpa.
Idag hade jag sovmorgon. Skönt och välbehövligt. Dock är jag helt i otakt med den födointagning som borde ha skett. Fråga mig inte vad jag ätit idag.
På kvällens dagordning: Middag och rollspel. Med tanke på hur klockan tickar iväg blir det troligen samtidigt. Det var nog egentligen inte tanken. Men lite mitt fel är det väl, då jag efter dagens pass där nere gick hem till Rebecka för att ta emot några lådor jubileumsböcker. Och jo, jag signerade också. Med mitt eget namn... de får säga vad de vill om det.
Så så kan det vara. Glädje och sorg, skog och stad, promenader och bilturer, regnskurar och glassar.
Livet innehåller så mycket kontraster. I det ljuset blir det lättare att se vad som är bra. Men också vad som inte är det.
*kram*
Kommentarer
Postat av: eBbA
kram till dig med!
Trackback