GSP

Men ändå... rubrik ska det vara. Jaja... efter lördagens fest skrev jag ett inlägg. Söndagen var också en mycket trevlig dag. Vi åkte ut igen, Niklas, Louise, Marie, en kille som heter Johannes och jag. Vad innehöll dagen då? Jag fick en ny kompis i alla fall. En tjock labrador som borde badas. Annars, vi lyfte av takplattor, vi spacklade, kletade på väggar, målade, åt lite grann, pratade, skrattade, andades in alldeles för mycket målarfärgsångor, sjöng, kastade pinnar, lyfte på takplattor... i lite oordning så där... och killarna satte ihop taknocken, förstärkte, spikade... ja. Vi placerade vattentank. Det hämtades stenplattor och annat. Mycket gjort, och en del kvar... efteråt beställde vi pizza och såg en film. Sen var det dags att sova. Det är ju så... efter söndagar kommer måndagar...

Var inte helt lätt att gå upp i morse. Tanken på morgondagen var dock en draghjälp. Om jag inte kan gå upp tidigt idag, hur ska jag då klara ännu tidigare imorgon? Den tanken var för övrigt en draghjälp genom alla bestyr. Och det var tur det, för innan frukost rasade jag ihop i en hög på golvet. Nackdelen med de här yrselattackerna som kommer. Jag behöver verkligen ett jobb. Lite trygghet i vardagen, struktur, ekonomi... Jag kommer må så mycket bättre när det är klart.

Söka jobb, det är för övrigt vad jag gör... fast lite pauser är väl ok? Samla tankarna, gå vidare. Det är svårt att vara arbetslös så här länge. Det blir svårare och svårare att tro på att jag faktiskt är den där duktiga och driftiga tjejen som jag beskriver i mina ansökningar. Fast jag vet ju att jag egentligen är det. Där är det verkligen tur att jag har alla mina vänner, allt det sociala stöd som omger mig. Jag hade verkligen inte klarat mig annars.