GSP

Det innebär, som vanligt, att halva bekantskapskretsen är mer eller mindre däckad av sjukdom. Samt att det kommer nostalgiruschar, och ja... det har sina sidor. Själv är jag på fel sida om friskhetsgränsen, tyvärr. Kör på min vanliga strategi, förneka så mycket som möjligt, och vakta kosten däremellan. Har lite svårt att byta spår och ta tag i de andra sakerna jag borde göra. Har idéer och ambitioner, men väldigt lite ork och självdiciplin. Konstigt, med tanke på att jag är jag. Inte konstigt med tanke på att jag inte är frisk. Negationer är kul. Likaså är alliterationer, så det ska jag nog jobba mer med snart... men först lite lunch, apropå att vakta kosten.

Och sen kändes det välbehövligt att lägga in ett nytt inlägg... jag luktar inte som kostymlogen längre. Det är nått som man attackeras av när man kommer ner i aulan, och som sen sitter i när man kommer hem... tills man duschar bort det hela...

På sluttjutsfesten hade jag kul och trevligt. Det var välbehövligt, eftersom både premiären och mittsitsen förstördes av olika saker. Mittsitsen var det dummaste. Hur svårt kan det vara att ha vettig volym på musiken? Jaja... det är över nu.

Kvar finns minnena och affischen.