Äntligen november


 

   Jag struntar i vad alla andra säger. Jag gillar november. Inte bara för att det är den månad jag fyller år, utan också för den där känslan av att snart är det jul.

 Ännu en tidig morgon. Mörkt och deprimerande ute, och det blåser. Inte är det snö på marken i alla fall, så jag vet faktiskt inte om det har snöat här. Det spelar i och för sig inte jättestor roll, förutom att jag brukar bli på bättre humör när snön kommer. Jag gillar snö. Jag gillar vinter.

 Planen för idag:
  1.  Hörcentralen för slangbyte och så behöver jag ett litet papper
  2. Datorsal på campus för grupparbete och mera NVivo
  3. Hem och ringa viktiga samtal, förutsatt att vi inte grupparbetar förbi kontorstid
  4. Skriva på en del saker som jag haft liggande längre än jag tänkt mig
  5. Ta det lungt, jag behöver verkligen varva ner på kvällarna
 Mmmm... levande ljus...

 Oj vad det blåser ute. Träden utanför fönstret är ju inklämda mellan två block (jag tror inte att det heter så på svenska, men ni vet, lägenhetsbyggnader med flera upgångar och en jäkla massa lägenheter), och både björkarna och tallarna svajjar oroväckande. Nu bor jag iof på tredje våning, så det är troligare att de svajjar här än ett par våningar ner, krävs mindre och svajjar mer liksom, men ändå.... risken att bli bortblåst känns överhängande.

 Nåväl... har en del att fixa innan jag ger mig av.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback